måndag 27 september 2010

Blandade känslor...

när det börjar närma sig avresedagen, eller morgonen. Planet till Mallorca lyfter 07.15 och jag blir upphämtad 03.30. Jag borde verkligen gå och lägga mig. Har tillbringat dagen i Södertälje med mamma och Helge. Lite shopping inför resan och lite nya plagg till höstgarderoben. Kom hem lite lagom trött, har fixat middag, lagt barn, packat det sista och slagit in paket till barnen. Små paket, ett för varje dag vi kommer att vara ifrån varandra. Och det var det blev så påtagligt, sju dagar utan mina stora killar. Jag vet att de kommer att ha det jättebra och att jag, Helge och mamma kommer att ha det jättebra. Men ändå så smyger sig en lite vemodig känsla sig in i hjärttrakten. En vecka utan mina fina stora killar. Saknar dem redan...
Twitter
Facebook

lördag 25 september 2010

Sucker for...långkalsonger


Somna i famnen...mys. De mysiga långisarna skymtar också fram.

Åh, med risk för att verka knäpp, men vad sött det är med långisar på små bebisar! Så här i utrensningstider så är jag är så glad att jag sparat Hektors långisar med vilda djur på från Polarn och Pyret. Så himla fina! Hektor fick ofta ha långkalsonger och en tröja under vinterhalvåret, mjuk, skönt och smidigt med lager på lager när man skulle ut. Hugo hade oftast strumpbyxor, både hemma och på dagis.

Skickade maken att införskaffa några fler par från Polarn men det var ganska utplockat. Istället kom han hem med en body och en tröja. Tröjan var klockren i färgerna, riktiga Helge färger. Klara, starka, lite blått, rött och turkost. Bodyn var inte riktigt rätt, jättefin i brunt och orange men inte färger för lilleman....


En riktig "Helge-tröja".
Twitter
Facebook

Asgod köttfärslimpa

Svängde ihop en köttfärslimpa häromkvällen. Den blev asgod enligt Hektors utsagor. Och jag blev riktigt nöjd själv. Så här kommer receptet!

Recept på Asgod köttfärslimpa:

Blanda ca. 1 dl grädde och lite ströbröd - låt det svälla.
Rör i ca. 1 tsk. fransk senap, salt, vitpeppar, ca. 1 msk. kalvfond, 2 klyftor vitlök - smaka av.
Det ska smaka ganska mycket, köttfärsen tar bort mycket.
Blanda i färsen.
Forma till två smala limpor. Pensla med smält smör blandat med soja.
In i ugnen i ca. 20-30 minuter i 225 grader varm ugn.

Servera med potatismos, brunsås och lingonsylt. Asgott!
Twitter
Facebook

tisdag 21 september 2010

Skogen


Kantareller, skogens karameller!

Jag befinner mig på andra sidan nu. Andra sidan vad gäller läxläsning. Andra sidan med kamper för att få den gjord, snyggt och prydligt, lätt och smidigt. För kapaciteten finns men inte alltid motivationen. Att läsa 40 minuter i veckan är inget att tala om, det flyter på. Men att få matte- och skrivläxan gjord tar tid. Det behövs morötter av olika slag. I bland kan det vara att få spela trummor, några bragokex bredvid sig eller som i kväll - att få gå ut i skogen. I skogen hittade vi svampar av olika slag och mosklädda stenar. Luften kändes klar och lite kylig. Och helt plötsligt hoppade ett rådjur framför oss. Vi fick en skön stund tillsammans, både vad gäller naturupplevelser och tid tillsammans. En extra bonus var de tre stora kantarellerna vi hittade på vägen tillbaka!


Skogen är trollsk med mossklädda stenar!


Vacker Flugsvamp.
Twitter
Facebook

Skönsång



Helge med sin maraccas, lika kul att spela med hemma som på babysången!

Är det något jag skulle vilja kunna så är det att sjunga. Jag skulle inte behöva kunna sjunga särskilt bra ens, bara jag kunde sjunga. För det är inte något jag bara säger, jag KAN verkligen inte sjunga. Precis som somliga inte kan vissla, dansa eller simma. Men när jag berättar om min oförmåga tas jag sällan på allvar. Som om alla föds med sångröst och per automatik kan sjunga. Men trots min oförmåga så älskar jag att sjunga (och har alltid gjort det) men jag känner mig begränsad när jag sjunger bland folk jag inte känner eller om jag, ve och fasa, måste ta ton och leda en sång... Och det blir värre och värre med åren. Ändå traskar jag glatt iväg med Helge på babysång i Munkhagskyrkan på tisdagarna. Där sjunger jag med, inte så högt, men tillräckligt högt för att Helge ska höra min röst. För som Dagmar, som leder sången, en gång sa "era bebisar tycker att era röster är de vackraste som finns!" Och det är väl inte det sämsta!
Twitter
Facebook

måndag 20 september 2010

Skor vs städning


Hugo med sina älskade Kavatkängor december 2003

Sitter i soffan med Hektor som tittar på "Transformers" en obegriplig film med robotar och "pang-pang". Helge står vid bordet med en leksaksaubergine som han bankar i bordet alternativt suger på. Jag sitter här och känner mig nöjd med dagen. Trött men nöjd. Planen var att åka och köpa vinterskor till killarna eftersom att båda var hemma i dag då både skola och förskola hade studiedag. Men när killarna fick välja mellan att åka och köpa skor eller städa sina rum vann förslaget...tadaa - städa rummen! De har verkligen missat något. Men jag minns när Hugo fick sina första vinterskor, ett par Kavatkängor, då var det annat ljud i skällan :) Skorna ville han knappt ta av sig och när vi var och hälsade på på min skola gick han runt och stolt visade upp sina skor. Men jag måste nog hålla med om att det var skönt att få ytterligare en hemmadag. Vi har softat runt, killarna städade, de har gungat, cyklat och så har vi varit i skogen och plockat blåbär och klättrat i berg. Jag var klantig nog att spilla ut bären när vi var i Ekbacken men vi lyckades plocka ihop de flesta. Snart ska jag röja undan i köket och sedan ska jag och Hektor baka blåbärsmuffins som vi kan fika tillsammans med Patrik och Hugo när de kommer hem från karaten.
Twitter
Facebook

Fredrik Reinfeldt



"Å nej, Helge tar Fredrik Reinfeldt!" utbrast Hugo när Helge tog en av Hektors figurer vid tågbanan. Och visst finns det likheter mellan moderatledaren och den hatt-och kostymklädde lille herrn med stoppskylt!


Fredrik Reinfeldt?
Twitter
Facebook

söndag 19 september 2010

Valdagen


Valtårtan

Val idag. Naturligtvis skulle det firas med en "valtårta" tyckte Hugo som ordnat med recept och allt! Så efter att vi röstat, handlat, ätit lunch nere på byn, varit en sväng i lekparken, rensat lite ogräs och burit in utemöblerna fixades valtårtan. Vi minimerade bakningen och körde latvarianten med halvfabrikat. Marängbottnar med hallonmousse, grädde och jordgubbar. Helge fick också mumsa lite jordgubbar med lite grädde.

Resten av eftermiddagen har Hektor byggt tågbana nere i vardagsrummet med två olika kompisar, Hugo har målat med oljefärger, Patrik har jobbat med bröllopsbilder och jag har mest hindrat Helge från att sabotera tågbanan.


Helge frossar bland tågen när Hektor gått och lagt sig.

I övrigt så har helgen ägnats åt kalas och shopping. Både Hugo och Hektor var bjudna på kalas igår, Hektor på två till och med! Jag, Patrik och Helge passade på att strosa runt lite i Mariefred och ta en fika på Grafikens Hus. Vi hittade tre svarta korgar till hallen från "Handed By" på Jernes Rum. Det växer fram så lite i taget hur vi ska inreda hallen. Sedan gick vi in på Mini Bee för att kolla in vinterkläder till Hektor. Vi hittade en jättefin jacka och byxa från "Molo". En mössa i samma märke köpte vi också men det föll inte honom i smaken... synd, för den var så fin till! Finfina presentcheckar fick vi av snälla Isabell på Mini Bee, handlar man ytterkläder för minst 1000 Kr så får man nämligen 200 kr i presentcheck. Detta tas tacksamt emot då det finns så mycket fint där! Tack säger vi också till snälla mommo som sponsrar Hektors fina outfit!


Linslusen var inte så villig att visa upp sig med de nya kläderna. Han var rätt trött efter två kalas...


Helge fick ett par coola baggyjeans från märket "Mee Too" supermjuka och sköna jeans med skönt häng och muddar vid benslutet.
Twitter
Facebook

torsdag 16 september 2010

Beslutsångest

Det kom en rabattkupong från Lindex i brevlådan idag. Handlar man för 400 Kr så får man 100 Kr i rabatt, handlar man för 600 Kr så får man 150 Kr i rabatt osv. Jag har varit inne och spanat lite i webbshopen tidigare och har sett många fina plagg. Undrar vad man ska välja? Jag tycker att det är lite svårt att veta vad man ska satsa på när man går hemma. Ofta faller jag för klänningar och tunikor av olika slag. Men de jag har sedan tidigare har varit sparsamt använda. På morgnarna ska det gå fort, det ska helst inte bli skrynkligt efter två sekunder, det ska vara bekvämt och inte allt för känsligt för fläckar och dylikt.

Höstens stora trend är stickat! Stora oversizetröjor eller klänningar att kombinera med strumpbyxor eller leggings. Det kanske är något att satsa på...


Glansig leggings...



snyggt tillsammans med en stickad klänning i grått...

eller en tunika i begie.

Eller... det finns hur mycket som helst. Vi får se vad det blir.
Twitter
Facebook

onsdag 15 september 2010

Helge 8 månader


Helge älskar att sitta och titta ut genom fönstret.
  • Kryper i racerfart.
  • Sitter gärna på huk och på knä.
  • Att sjunga och "spela" musik är kul. Babysången i Munkhagskyrkan är toppen, tycker Helge!
  • Ger nappen till oss så att vi kan smaka på den.
  • Leker gärna tittut bakom fåtöljen.
  • Är kittlig på halsen.
  • Dricker vatten ur glas (men det slutar alltid med bus)
  • Äter formfranska med leverpastej som han plockar med sitt lilla pincettgrepp (tummen och pekfingret).
  • Lådor, skåpdörrar och annat som går att öppna och stänga är spännande. Men det gör ont att klämma sig :(
  • Går runt soffbordet och utmed soffan.
  • Kan stå helt utan stöd korta stunder.
  • "Pratar" mycket, vi tycker att det låter som "mamma", "pappa", "ajaj", "äta" :)


Att busa med brorsorna är nog bäst av allt!
Twitter
Facebook

Tänderna



Inte den bästa bilden men här ser man dem i alla fall! De två små risgrynen i nedre käken. Storebröderna tycker att det är spännande med de framspruckna tänderna. Så fort de skymtar de små tänderna utbrister de "jag såg Helges tänder!"
Twitter
Facebook

Köket och hallen

Så här blev det!
Nu ska vi bara byta ut köksgardinerna, fixa krokar, skohylla och förvaring till hallen. Och sedan, ja då ska vi bara ta tag i resten av huset :)





Twitter
Facebook

Stora tankar


Hektor matar Helge med kaka. "Ätta" låter det som om Helge säger när han smaskar i sig de små smulorna.


Lite smulor finns kanske kvar på fingrarna....


Fyra koppar senare och jag börjar känna mig normal igen. Huvudvärken har lättat och tröttheten börjar ge med sig. Tänk att man kan vara så beroende av kaffe. Det var igår jag upptäckte att kaffet var slut, igår efter en ganska intensiv dag, igår då Patrik var borta på kvällen. Att åka iväg för att köpa ett paket kaffe stod inte högst på min prioriteringslista igår kväll. I stället fick jag trösta två ledsna killar. Den ena som var ledsen över att det bara blev en kort godnattsaga (Helge vaknade till och det är svårt att läsa Pettson när han är med, koncentrationen är inte på topp) och den andra funderade över liv och död. "För tänk om något händer med Helge, tänk om han ramlar eller fastnar någonstans. Eller tänk om han dör. Tänk om han inte får leva ett långt liv. Då dör hellre jag". Det var bara att lägga allt åt sidan, hålla om och trösta. Prata om tankarna och känslorna och oron. Att när man älskar någon så känner man också oro över att något ska hända, det är normalt. Stora tankar och känslor svåra att förstå och hantera när man är sju år. Men efter att ha pratat en stund kändes det bättre och det gick att somna.

I morse kändes det som om jag aldrig riktigt vaknade till. Lämnade Hektor på förskolan och hade ambitionen att städa när jag kom hem. Men jag prioriterade mig istället. Jag lade mig för att vila i soffan. Vid tio-tiden började Helge röra sig i vagnen. Jag hämtade honom till soffan och där fortsatte vi sova tillsammans. Helge på min mage. Så mysigt!

Nu på eftermiddagen har vi fikat och Hektor och Helge har lekt tillsammans med leksaksspisen som jag bar ner. Det är så roligt att se hur de leker. Hektor anpassar hela tiden leken så att den ska passa Helge. "Jaha, du ville ha skärbrädan istället, varsågod!" Men han kan också förmana "Nej, nu får du snart inte ha porslin, Helge! Du får inte banka kopparna i golvet!" Själv är jag mer orolig för att Helge ska stoppa gafflarna för långt in i munnen så besticken plockar vi nog bort för stunden.
Twitter
Facebook

lördag 11 september 2010

Det är så roligt, det är så kul att vá här...



...på Parken Zoo så klart!

Och roligt har vi haft, jag, Hektor och Helge - på Parken Zoo. Vi gjorde parken riktigt ordentligt. Hektor ville se alla djur och blev besviken när den vita tigern Brahma inte ville visa sig. Men efter fyra intensiva timmar började även han tackla av. "Nej, nu har vi sett nästan alla djur. Nu vill jag åka hem!" Efter ett obligatoriskt besök i souvenirshopen med fyra nya plastdjur (jag trodde inte det var möjligt att hitta djur som Hektor INTE har) i en påse och ett ny liten leopard till Helge åkte vi hem.


Hektor tittar på lejonen.

Hemma var Hugo i full gång med att spela trummor. Han köpte sig ett leksakstrumset på vårens skolloppis. Vi hade missat att skicka med pengar men det löste han genom att låna 20 Kr av en kompis pappa. Sedan dess har det trummats och trummats här hemma. Så pass mycket att cymbalen åkte av för någon vecka sedan. Sedan gav en puka vika och nu senast sprack bastrumman. Vi har hela tiden tänkt att vi ska köpa eltrummor i julklapp till Hugo. Men hur kan man begära att en 7,5-åring vars liv kretsar kring musik att han ska kunna vänta till jul? Det går bara inte. Därför åkte Patrik och Hugo och köpte ett set till honom idag. Vi har förklarat för Hugo att trummorna är en mycket tidig julklapp och att han kommer att få lite färre julklappar till jul. Han är med på det och jag tror att han kommer att vara ok med det när det väl gäller också. Lite tuschpennor, någon cd-skiva, en bok, det är sådant han blir glad över och uppskattar!


Hugo har spelat så han fått blåsor i händerna. Lurarna ger en falsk bild av att det är tysta trummor. Glasen skallrar i skåpen när Hugo går loss på bastrumman :)
Twitter
Facebook

söndag 5 september 2010

Godnattsagor


Lena och Olof Landströms böcker handlar om de två fåren Bu och Bä. Det är dramatik och äventyr i vardagliga situationer.

Sitter i soffan. Har precis nattat Hektor. Den obligatoriska godnattsagan har vi läst, vi har pratat om dagen, kramats, startat en cd-saga och stängt dörren. Rutiner och ritualer. Jag tycker att det är minst lika mysigt som Hektor (och Hugo med för den delen) med högläsning. Jag tror att mitt intresse för språket i form av rim och ramsor, sånger och böcker har smittat av sig på våra barn. Jag har några favoritböcker och favoritförfattare som jag älskar att läsa högt ur. Där det finns värme, humor,där språket flyter och där man tar sina mottagare på största möjliga allvar - barnen. För de genomskådar allt!


Allt som Pija Lindenbaum skriver och illustrerar går rakt in. Gittan triologin, Lill-Zlatan och morbror Raring, Siv sover vilse mfl.


Jujja och Tomas Wieslander skriver inte bara de fantastiska böckerna om Mamma Mu och Kråkan. De har skrivet en mängd bra barnlåtar och även böckerna om Dagspöket och om Lillebror.


Tsatsiki böckerna är så bra! Längtar till dess jag får läsa dem för Hektor. Hugo har redan lyssnat på dem och läst dem själv!



En av mina och Hektors favoriter! Bra att läsa innan man fått och även när syskonet anlänt :) "Förbjudna" känslor kommer upp, allt är skrivet med både humor och värme!


Barbara Bottner bok om Lennart. Den ängslige musen som inte kan göra något annat än det som står på hans listor. Tills en dag.. då han möter sin motsats. Den levnadsglade musen Albert. Boken är översatt av Lena Landström och illustrerad av Olof Landström. Kanske är det deras språk och illustrationer som gör att den läggs bland favoriterna.
Twitter
Facebook

I blåbärsskogen



Idag har jag, Hektor och Helge varit ute i skogen och plockat blåbär. Eller, skog och skog. Det var en skog där tidigare, innan Jagbacken började att bearbeta marken. Kvar är nu stora sand- och grushögar och lite skogssnår lite här och var. Det ser verkligen dystert ut. Jag saknar vår skog. Men vi får vara glada att lite finns kvar i alla fall! För Hektor är det fortfarande stort. I skogen finns stora stenar, djupa gropar, murkna trädstammar och miljontals myror. "För hela skogen är ju som en stor myrstack för dem" som han sa där vi traskade runt. Och mysigt tyckte han att det var, trots myggorna som mer och mer enerverande surrade omkring våra huvuden. Men bunken full skulle vi plocka och överraska pappa och Hugo med en blåbärspaj! Nu var det ganska utplockat i de små snåren så jag styrde över pajbakningen till att baka en liten, liten sockerkaka med blåbär på toppen istället. Då behövs det inte så många bär och Hugo gillar det bättre. Hektor tyckte att det lät bra och jag kunde pusta ut. Jag bar Helge i Haglöfsbärstolen och den var inte särskilt ergonomisk eller lätt att bära i. Helge väger visserligen i runda slängar 9 kilo men man ska nog kunna bära bra mycket tyngre barn än så utan att känna som om axlarna är nere vid fotknölarna.

Hemma blev det lite fruktmellis ute på framsidan, legobygge inne och sedan bakning! Hektor smorde formen omsorgsfullt och strödde den med kokos. Sköljde blåbären och rensade bort barr och blad. Vispade ihop smeten och strödde på blåbären. I skrivande stund är kakan i ugnen. Det blev lite väl mycket smet i den lilla formen så redan nu har jag skrapat ugnen tre gånger då det rinner över kanterna. Det luktar lite bränt på grund av det som ramlat ut i ugnen men kakan ser god ut! Hektor sprang upp till Hugo och sa " Kakan är i ugnen, mamma ropar på oss när den är klar!" han är så stolt när han hjälper till med matlagning och bakning här hemma. Men kock det ska han inte bli :)
Twitter
Facebook

fredag 3 september 2010

Inte utan min tandborste



Helge älskar sin nya tandborste! Är han lite kinkig räcker det att plocka fram den lilla tandborsten och livet leker igen. Allra bäst är det när han får en lite, liten klick tandkräm på. Tandborsten tar man inte så lätt ifrån den lille mannen. Så den brukar få följa med ut från badrummet. Det borstas både här och där. Inte alltid på den lilla tanden ;)

Twitter
Facebook

Stor och liten


Hektor läser för Helge. Han går in i storebrorsrollen och är "stor" med Helge. Med mig är Hektor liten. Det är nog inte helt lätt att vara 4 1/2 - stor och liten på samma gång...

Morgonen rivstartades med världens värsta morgonhumör. Jag tror att vi såg till att alla grannar vaknade i tid. Hektor gallskrek i säker tjugo minuter för att jag hade kommit först ned för trappan. Han ville, nej, han krävde, att jag skulle gå upp till mitten av trappan så att han skulle kunna komma ner först. Saken är den att han är en riktigt dålig förlorare. Vi spelade "Knasiga djur" härom kvällen och samma visa utspelade sig då att jag råkade vinna. Han grät och återigen krävde han att vi skulle spela en omgång till. Jag tror inte på att lägga sig i spel eller ge efter. Barn måste få lära sig att man vinner ibland och förlorar ibland. Men jag har också insett att vissa strider inte är värda att ta. Det finns en bok som heter "Explosiva barn" I den använder man sig av tre olika korgar för att sortera beteenden och hur man ska tackla dem. I korg A hamnar alla "farliga beteenden" (där det finns risk att någon kan komma till skada om man inte ingriper) där man måste vara beredd att ta konflikten om den uppstår. I korg B hamnar sånt som är mindre viktigt. Här kan man tillmötesgå barnet, prata och diskutera alternativa lösningar på problemet. Och korg C, där finns sånt som inte alls är viktigt, men saker som man som vuxen kanske irriterar sig på tex. att barnet ska ha vantar på sig. Saker som man kan undvika att ta en diskussion kring överhuvudtaget. När Hektor satt där i trappan och skrek insåg jag (en aning för sent) att det här hörde hemma i korg B. Utan att ens diskutera gick jag upp till honom, till mitten av trappan, så att han fick komma ner först. Det var det som behövdes. Att tänka i korgar gör det lättare att se vad som är viktigt och samtidigt inte känna som om man hela tiden "ger med sig". För mig var det inte en stor sak att gå upp till honom så att han fick komma ner först och därmed vara nöjd. Jag är vuxen, jag kan vara tillmötesgående och flexibel. Han är ett barn. Han låser sig ibland och då finns det inte någon möjlighet för honom att vara flexibel. Det här är något han kommer att lära sig. Men just nu behöver han bemötas av förstående, flexibla vuxna som kan rucka på gamla invanda synsätt. För att själv kunna agera flexibelt så småningom.
Twitter
Facebook

torsdag 2 september 2010

Good enough


Snorig men glad!

Vissa dagar blir allt bara så rätt. I morse blev det dock lite fel men det rättades till ganska snabbt. Helge somnade klockan 8.00 precis som igår. Men idag förekom jag det lilla dilemmat som uppstod igår. Jag tog på honom kofta och mössa innan han somnade så att jag inte skulle behöva väcka honom med påklädning när Hektor skulle iväg. Solen sken men det var isande kallt, bara 7,9 grader. En kofta står man sig inte så länge på, framförallt inte om man ska gå på promenad. Så trots varsamma händer som försiktigt försökte lirka av en kofta och ta på en fleece gick det inte. Helge vaknade. J och S mötte upp för en promenad. Åter på hemmaplan fortsatte jag fundera kring vårt kommande hallprojekt. Vi har kollat ut (och beställt) en tapet. "Plain Stripes" heter den och kommer från Boråstapeter. Tapeten går i svart/vitt/grått och är, precis som namnet indikerar på, randig. Ränderna är lodräta men vi tänkte tapetsera den vågrät istället. Det är roligt att ha ett litet projekt tillsammans. Tidigare har vi alltid haft projekt och vi gillar båda två att hitta nya lösningar och lite roliga detaljer vad gäller inredning. Jag kommer ihåg vår första gemensamma hyreslägenhet. Vi köpte färg och målade och inredde den så som vi ville ha den efter den budget vi hade då. Student som jag var vid den tiden. Nu, på senaste tiden har det varit stiltje. Ingenting nytt har hänt på länge och det är mest jag som gått och funderat på vad och hur vi kan förändra. Det ska bli roligt att se hur det artar sig. Från början tänkte vi bara tapetsera en vägg. Men idag kom jag på den briljanta idéen (tycker jag själv!) att gå från kökets ena vägg (som vetter mot hallen) och gå runt hörnet och ut i hallen. Jag tror att det kan bli en rolig effekt. Ingen vanlig fondvägg utan lite twist på det hela.

E tittade också förbi en snabbis med en sovande A. Helge fick lite mat medan vi satt och pratade. Sedan iväg och hämta Hugo som slutar tidigt på torsdagar. Det är ett bra tillfälle att ta tillvara på så att bara vi kan vara tillsammans. Hektor har ju sina måndagar och fredagar då han är hemma från förskolan. Jag tror att det är viktigt att barnen får lite egentid tillsammans med en förälder i taget. Tid då inget annat eller ingen annan konkurrerar om uppmärksamheten. Visst hade jag kunnat passat på och handla med Hugo eller åkte hem och städat toaletterna. Men handlingen fixade Patrik på vägen hem från jobbet och toaletterna tar jag vid ett annat tillfälle. Torsdagar är min och Hugos dag. Och Helges också förstås! Vi bänkade oss på "Två goda ting". Hugo tog en glass och jag en macka och kaffe. Vi satt och pratade om allt möjligt, tittade på folk som gick förbi. Och rätt som det är säger Hugo "tänk vad fint det är här i Mariefred!" Vi gick förbi bokhandeln där Hugo lyckades köpa en ny skisspenna med hjälp av en bild han själv tecknat. Jag hade, min vana trogen, inga kontanter. Och en skisspenna för nio kronor ville de inte ta betalt för med kort. Efter bokhandeln blev det en sväng förbi på biblioteket. Helge gillade Muminstolarna och Hugo plockade på sig massor av böcker med tips och råd kring teckning.



Hugo tecknar en drake.


Hektor gjorde en egen bilbana på sitt rum efter vi läst Bamse.

Hemma plockade Hugo fram sina böcker och sin nya penna och har provat nya tekniker. Jätteroligt att se resultatet. Jag och Helge hämtade hem Hektor som glatt plockade senaste Bamsenummret ur brevlådan. Vi satt alla fyra vid matbordet, Hugo tecknade, Helge mumsade majskrokar och jag och Hektor läste Bamse. En lugn, harmonisk dag där jag verkligen känner att jag lyckats med det jag stävar efter varje dag. Jag har kunnat ge alla mina tre killar tid, uppmärksamhet och uppmuntran. Var och en för sig och alla tre tillsammans. Det är inte alltid det fungerar. Men när det väl gör det så känner jag mig som en bra mamma. Det, är en bra känsla!
Twitter
Facebook