Mer ugglor

"Hallå, Angelica! Jag läste på din blogg att du gillar ugglor. Jag har en jättefin bild på en uggla som jag kan skriva ut åt dig om du vill..." Susan som har en gullig liten leksaksaffär överraskade mig med de orden en morgon. Några dagar senare låg en hel bunt med fina bilder på en uggla, en katt, en hund och alla möjliga sorters djur i brevlådan. Superfina motiv i härliga pastelliga färger. Bara att införskaffa ramar. Tack snälla Susan!

Fint sagt

Helge hade på sig storbror Hugos snickarbyxor på babysången för några veckor sedan. Han fick många komplimanger för byxorna. Den finaste kom från Jonas, Sigges pappa. "Det är roligt när syskonen kan ärva av varandra, då finns det lite syskon-molekyler i kläderna". Han satte verkligen ord på mina känslor. För det är ju så det är, vissa kläder är så mycket Hugo, Hektor eller Helge. Kläderna bär på minnen och dofter. Därför finns det en låda i en av i klädkamrarna med kläder från storlek 50 och uppåt. Samtliga urvuxna, några är lagda åt sidan, några snart redo att användas igen för både andra och tredje gången. Fulla med syskon-molekyler. Fint!

Dåligt uppdaterat

Jag har varit dålig på att uppdatera här. Eller, egentligen inte. Jag har massor av opublicerade inlägg som jag valt att inte lägga upp. Varför? Jag vet inte riktigt, jag har tappat fokus på det jag började skriva om. Min vardag, en slags dagbok där mina tankar och mina ord fick fritt flöde. Plötsligt kändes det ena eller det andra inlägget lite tråkigt eller lite fånigt... Men nu får det vara nog, jag är ju bara jag. Tillbaka på banan. Vi hörs!

Pippi på ugglor

Det hela började när vi var i München i höstas. Jag hittade en underbar stickad klänning med ett ugglemotiv på. Självklart fick den flytta från München och bosätta sig min garderob i Mariefred. Efter klänningen väcktes mitt intresse för ugglor och ugglemotiv. Nu verkar det som om det finns ugglor överallt. Kanske har det lite med trender att göra. Jag är ju inte känd för att vara den första med det senaste precis och har väl inte riktigt hängt med i hypen... Till och med på babysången dyker de upp, ugglorna. "Vi leker träd, vi leker träd. Vi leker ihåligt träd. Vi leker träd, vi leker träd. Det bor en uggla i det. (Kupa händerna som små kikare, för dem till ögonen) Aoaoaoao-aoaohohoho, Aoaoaoao-aoaohohoho." Helge älskar sången, eller så älskar han bara att jag ser knäpp ut när jag sjunger den.

Inget köptvång up my...

I dag spenderade jag och Helge eftermiddagen i SKHLM medan storebröderna och Patrik var på bio i Heron City. Så skönt att kunna strosa omkring utan att vara fokuserad på vad som inhandlas vilket är fallet när vi åker in hela familjen. Helge var till och med så nöjd att jag gick med på att stylas i håret med någon sensationell plattång. Absolut inget köptvång, kom bara med och lyssna! Jag satte mig (om än lite motvilligt i frisörstolen) sedan började det. Killen frågade om jag plattade håret ofta, om jag gillade lockigt hår och i så fall hur lockigt. En ganska tight lock eller en mer lös. Två varianter i håret. Jag svarade att jag föredrog den lösare och tänkte att jag skulle få spendera resten av dagen med två olika lockar i mitt annars så raka hår i SKHLM. Värre saker har jag varit med om. Att gå omkring med ett målat och ett omålat öga ser mer iögonfallande ut. Men killen fortsatte att locka slinga för slinga, pratade om ditt och datt. Kom osökt in på vilka färger det fanns på platttängerna och frågade vilken färg jag föredrog. Berättade att om jag gjorde reklam för den fantastiska plattången i min lilla stad så skulle jag få serum till håret gratis, och det till ett värde av 600 Kr. Sedan fortsatte han, frågade om jag ville se resultatet baktill. För att sedan fortsätta att locka den andra sidan. När allt var färdigt frågade han om jag ville betala cash eller med kort. Ehhh, jag måste nog fundera lite... -Men du får ALLT för 1000Kr, tång och serum. -Ja, men jag har två plattänger hemma och jag ska handla vårkläder, regnkläder, jackor och byxor till mina barn idag. Nya bud, -Jag hör att du ska spendera mycket pengar idag, så du får ett "specialerbjudande" du får tången för endast 780 Kr, men inget serum. - Jag får fundera på saken, jag vet var du finns om jag vill ha tången. Det stora Leendet övergår till en mer neutral min, inget köptvång. Eller hur? Jag skakar av mig olustkänslan. Är nystylad och fin. Går runt och shoppar resten av eftermiddagen. Men tar stora omvägar så att jag inte passerar "plattångskillen" igen.



Hemma äter vi Patriks fantastiska biff bourgogne. Den tillagades innan vi åkte och har stått och "gottat" sig riktig länge. Sedan blir det Mello i soffan med tre trötta killar. En slocknar, en tröttnar och går upp och en äter välling i skrivande stund. Slutet gott, allting gott.

Dikten som överträffade verkligheten

Solen skiner, snön gnistrar. Det är fem grader varmt. Tänk om vi skulle äta mellanmål ute?! Ja, jag fixar snabbt ihop varm choklad, ostmackor, äppelbitar, kex och pepparkakor innan vi hämtar Hugo från skolan. Men medan jag packat ihop Helge i vagnen och mellanmålet under densamma hinner Hugo och Hektor bli osams ungefär fem gånger... Sedan ska vi ta oss från punkt A till punkt B. Hektor blir missnöjd över valet av destination, han vill inte alls gå till Ekbacken. Hugo klämmer fingrarna under pulkan strax utanför vårt hus. Jag känner hur min illussion om mysigt fika ute i solen håller på att rämna i kanterna. Finns det ännu hopp? Jag tror det. Vi fortsätter. Hektors strumpa korvar sig. Han kan inte gå en meter. -Håll ut, vi är snart framme, är min uppmaning. Hektor kan inte, det känns obekvääämt. Suck. -Hoppa upp på snowracern, båda två. Jag drar er till Ekbacken, där fixar vi strumpan och sedan äter vi mellanmål och åker pulka, ok? Bifall från två lintottar. I Ekbacken är det blåsigt och kallt. Trots det ska Hugo och Hektor sitta höst upp på snökullen och äta. Mätta och belåtna med lätt förfrusna fingrar åkte de några åk i backen innan vi går hem, in i värmen igen. Ibland överträffar dikten verkligheten.


Hektor kämpar med snowracern.


Helge satt skönt nedbäddad i vagnen.

Kontroll

I dag, nästan en månad senare, var det dags för Helges 1-års kontroll. Den lille mannen följer "normal" kurvan vad gäller längd och vikt i princip exemplariskt. Efter längd- och viktkontrollen följde en snabb koll av hans färdigheter. Doktor Carina slog två klossar mot varandra gav dem till Helge och han svararade med att göra likadant. Godkänt. En liten, liten papperstuss placerades i min öppna handflata, Helge använder sitt lilla pincettgrepp och plockar upp den. Godkänt. Förstår han några enstaka ord? Ja. Godkänt. Klämma, lyssna, titta. Klart. Effektivitet eller löpandebandprincip?




Slut, handen visar att det är tomt. Annars är ordförrådet begränsat till lite djurläten, mamma, pappa, bapp (napp). Kroppsspråket och ordförståelsen är dock större.



Mycket bus blir det. Helge älskar att busa med bröderna och blir extra busig när de skrattar åt honom.



Imse, vimse spindel klättrar upp för trå´n... Helge gör rörelser och nynnar med. Andra favoritsånger är: Blinka lilla, Bom, bom låter stora trumman, Nyckelpigan. Alla givetvis med rörelser till.

Går gör han också, men bara fyra steg i taget. Sedan sätter han sig försiktigt på huk för att sedan krypa vidare.

Skakar på huvudet, oavsett om han menar ja eller nej.