Helges rum

Jag har ju lovat bilder på Helges rum. Jag letar efter inspiration och har efter ett ihop-plock rensat ut lite och funderar hur jag ska gå vidare. Det är långt ifrån klart, jag vill hålla ihop rummet färgmässigt, svart, vitt och rött. Men de pastelliga rummen är också fina. Helge älskar i alla fall sitt rum, färdigt eller ej!

Ett ögonblicksverk 2

Så blev det ett besök på akuten ändå. Helge klarade natten galant, svarade på mina kittlingar under foten och sov fram till klockan sju. Åt frukost, busade med Hektor sov sin förmiddagsvila i vagnen. Men efter vilan började han vingla omkring. Två steg fram och ett tillbaka. På väg in i möbler och sedan ville han mest vara i min famn. Jag ringde till vårdcentralen, där hade de inga tider idag så de hänvisade till Mälarsjukhuset. På telefonsvararen fick jag beskedet att jag skulle få en tid klockan 9.50, imorgon! Då ringde jag tillbaka till sjukvårdsupplysningen, de ringde i sin tur till akuten men när de inte svarade gav de mig rådet att åka in ändå. Väskan packad med kex, russin, riskakor, vatten, tuschpennor, papper och böcker, väntetiden på akuten kan bli lång. Och tre aktiva killar kan behöva aktiveras och fylla på sina energidepåer. Helge klarade sjukhusvistelsen hur bra som helst. Han fick en kanyl i armen, inga tårar. Och stolt över sitt "armband" var han också. "Bembem" sa han vilket betyder "Ben 10". Han somnade i min famn innan han fick lugnande och sedan genomgick han en hjärnröntgen. Jag var med honom hela tiden och tårarna rann utmed mina kinder när jag såg honom ligga där på britsen åkandes fram- och tillbaka genom portalen. Som tur var visade röntgen ingenting. Allt såg fint ut och den bristande balansen trodde läkaren hade med trötthet eller en kommande infektion att göra. På vägen hem mötte vi upp Patrik och åt middag på Mc Donalds. Aptiten var det inget fel på. När Helge ätit upp sin hamburgare högg han in på Hektors rester :)

Lyxproblem

Underbart!

Det kliar i fingrarna. Jag vill göra om i killarnas rum,vårt sovrum, köket, vardagsrummet - ja överallt! Men vi har sagt att vi tar det lite i taget, till hösten. Då ska Helge få en vägg och ett alldeles eget avskilt rum. Lite saker kommer nog att flyttas runt mellan killarnas rum. Ett problem jag tampas lite med är Sia möblerna. Hektor har den blåa piratserien, Helge den vita med musen. Hektor känns lite för stor för sina möbler men Helges rum hade jag tänkt skulle gå i svart/vitt. Måste försöka kombinera ihop det på något vis. Lyxproblem - ja visst!

Ett ögonblicksverk

Helt plötsligt händer det. Jag skulle vara effektiv, slipa och måla barnens utemöbler. Helge ville vara ute med mig. Jag satte honom i hans gunga och skulle bara torka bort lite slipdamm. Vänder mig från honom, pratar med honom - och så dunsen, skriket. Han ligger på marken, på rygg. Hur kunde det hända? Jag har så fruktansvärt dåligt samvete, känner mig som världens sämsta...Varför skulle jag ha så bråttom, varför kunde inte målningen väntat tills ikväll när barnen lagt sig? Efter kylning, kontroll av pupiller, öron och näsa och ett samtal med sjukvårdsrådgivningen känns det lite bättre. Helge är pigg och glad. I kväll/natt blir det väckning varje timme för att se att allt står rätt till. Min älskade lille prins!

Ninen

En liten hare, eller "Ninen" som Helge kallar den dyker upp hos oss dagligen. Sitter på gräsmattan och mumsar maskrosblad. Det går att komma ganska nära. Men inte riktigt så nära som Helge skulle vilja. Han står och håller pekfingret över munnen och försöker vara riktigt tyst samtidigt han blir exalterad över "Ninens" närvaro och bara vill "kappa" den. När han inte kan hålla sig längre och försöker göra slag i saken skuttar "Ninen" iväg. Men den kommer tillbaka. Den kanske är tam innan sommaren är slut?

Min Man

Mallorca 2008

Nio år som gifta idag.Vem hade kunnat ana det en kall decemberkväll för snart tretton år sedan. Jag, nybliven singel, utan en tanke på att binda mig följde med min bror på en julfest.Om jag ska vara ärlig så var jag inte så upplagd för fest just den kvällen. Men när vi kom in så stod Han där,i grå skjorta lite rufsigt hår och skrattade. "Han är från Göteborg" sa Micke."Göteborgaren" försvann i vimlet men några timmar senare stod han där igen. Jag gick fram till honom, ryckte lite i den gråa skjortärmen för att få hans uppmärksamhet. Det var där allt började. Singel var jag inte så länge till, efter några månaders pendlande mellan Göteborg och Stockholm flyttade Patrik in i min lilla etta på Lidingö. Den 8 juni 2002 i Enskede Kyrka sa vi ja till varandra. En stor dag med många känslor. Tårar rann på mina, Patriks och prästens kinder tagna av det stora, fina. Av att bli man och hustru. Nio år, flytt från Stockholm och tre barn senare blir jag fortfarande varm och glad av ditt skratt. Vilken tur att jag gick på julfesten, vilken tur att jag fann dig. Jag älskar dig! Therese sjöng för oss på vårt bröllop, och den här sången var/är till dig:

Min Man


Min man han kysser som ingen annan
Hans kyss är som vallmoblomman röd
Min man han skrattar som ingen annan
Hans leende gör mig varm och glad
Som vallmoblommans blad

han är min himmel och mitt hav
han är marken där jag går
han är luften när jag andas
för han hör vad ingen hör
och han ser vad ingen ser
min man

Min man han älskar som ingen annan
Hans lust är som vallmoblomman ren
Min man förstår mig som ingen annan
Han ser och han ger mig lugn och tröst
Som vallmofältens röst

Min man kan göra vad ingen kan
Hans tanke är fri och målet högt
Min man, så ärlig och så sann
Hans blick går igenom ben och märg
Som vallmoblommans färg

Tvåordsatser part two

Mamma, skooa! Sa Helge i morse där han satt och kämpade för att ta på sig sina sandaler.

Nationaldagen

6 juni - Sveriges Nationaldag. Känns inget speciellt men det måste ju firas. Så jag svängde ihop en tårta. Det är inte bara maken som bakar tårtor här hemma :)

Sitter i soffan och känner mig alldeles slut, ont i kroppen och i alla muskler. Och nej, jag har inte tränat. Råkade bara somna när jag nattade Hektor. Patrik var uppe och väckte mig, när han frågade om jag somnat till svarade jag "kanske lite grann", ingen självinsikt här inte... Dagen har vi tillbringat i Södertälje. Vi uträttade stora och små ärenden nere på stan. En ny Bayblade stod högt på Hektors lista då han tappat bort sin förra i Ekbacken. Stryka-på-lappar till alla håliga jeans, flip-flopsandaler till Hugo och skor till mig stod också på listan.

Jag hittade mina drömskor direkt när jag kom in på Scorette. De var jättefina, satt som en smäck men kanske inte de mest praktiska skorna. Inget man drar på sig och går till lekparken eller tar en promenad in till Mariefred i. Jag gick och höll dem medan jag spanade runt i butiken. Till slut valde jag ett par mer praktiska svarta sandaler och en canvassko i blått. Motvilligt ställde jag tillbaka skorna och betalade de båda andra. Tråkiga skoköp. De svarta behåller jag men de andra lämnar jag nog tillbaka. De bruna skorna med kilklacken... Dem kan jag inte riktigt släppa tanken på. Vi får se om de får flytta hem till mig eller inte, måste kolla min budget först.

Efter shoppingturen åkte vi till Torekällberget. Helge var i sitt ässe när han fick klappa alla djur. Hugo och Hektor likaså när de fick hoppa i höet och leka i "stallet". En härlig dag, helt rätt som blev så fel här hemma. Hektor krashade totalt, blev osams med sin kompis. Puttade och slogs och hamnade på sitt rum. Och mitt i den röran, hör jag mig själv säga att jag plockar bort hans Bayblade till dess att han kan uppföra sig. En konsekvens av hans beteende? Nej, det var ju inte den som utlöste allt detta. Men ibland, när det blir så fel och man inte riktigt orkar, kan de där okonsekventa påföljderna halka ur munnen. I alla fall på mig. Efter en stund, när han lugnat ner sig, kom han ner och vi kunde prata om allt som hänt innan. Att man inte får "ge igen" och vad "hata" egentligen betyder. Det här med att "ge igen" är något vi fått prata mycket om på senaste tiden. Vi uppmuntrar Hektor att tala om för personen i fråga vad som hänt och hur han upplever situationen ( vid retning, olyckshändelser och olika konflikter) men det tycks inte fastna. Hektor känner sig kränkt och ska ge tillbaka. Hur gör ni? Tips mottages tacksamt.

Första tvåordssatsen

I dag, 17 månader prick, sa han det. Två "ord" efter varandra: ihhhaa kappa dvs. hästen klappa. Helge satt och berättade om vad han gjort i dag och det var en stor händelse, så stor att man måste använda många ord :)

"Gulleprinsarna"

Jag och Helge var och hälsade på i min skola i tisdags. Vi träffade mina tidigare - och kommande elever. Och alla kollegor. Ett roligt besök. Helge trivdes bra bland barn och vuxna. Åt i matsalen med god aptit och lekte på skolgården. När vi skulle gå fick vi ett kärt avsked med pusssar och kramar "hej då mina gulleprinsar!" var det sista vi hörde innan vi stängde dörren efter oss.. Jag tycker att det ska bli jätteroligt att börja jobba till hösten. Det har jag visserligen känt länge men alltid med ett visst vemod, min lille lille prins ska börja på förskolan. Men på väg hem kände jag att nu är vi redo! Båda två. Redo för jobb och förskola.

Helge 17 månader

En månad kvar sedan är han ett och ett halvt år. En liten milstolpe i livet ;)18 månaderskontroll och vaccination. Men än så länge 17 månader. Fortfarande glad för det mesta. Livet leker. Orden bubblar fram, vissa förstår vi andra går oss förbi.

• Hektor är fortfarande den största idolen. Det Hektor gillar, gillar Helge. Det senaste är Ben 10. När signaturmelodin ljuder från tv:n sjunger Helge med (dändän) dansar gör han också.
• Älskar djur och vill klappa alla han ser, både live och i böcker.
• Säger att han får "tikka" i handen eller foten så fort han känner obehag av en smula eller en sticka.
• Säger till när han kissar (kssa) och ibland när han bajsat.
• Mmm-ar när han svarar på tilltal eller frågor.
• Vill klä på sig själv. Kämpar och kämpar. Ibland blir det rätt, ibland försöker han trä på sig tröjan på foten.
• Ord just nu: bil, boll, vovve, kappa (klappa), koo (sko), kakka (jacka), noo (snor) och nya dyker ständigt upp allt eftersom. I dag åt vi kikki (kyckling) den kunden man "doppa" i "bibbip" (ketchup).
• Sjunger och dansar mycket. I sångerna blir det valda delar han behärskar som tex. ja, ja i "bä, bä vita lamm" och "aldrig, aldrig" i Veronica Maggios "satan i gatan". Upprepningar är bra :)
• Vill helst vara ute hela tiden. Från morgon till kväll.
• Vänta är inte roligt, när vi börjar laga mat eller duka frukost vill Helge ha mat direkt! Och då duger varken russin eller kex, mat ska det vara!

Olika är bra!

Tar en paus ifrån strykandet och sorterandet. Jag har äntligen tagit mig i kragen och går igenom min garderob. Killarnas kläder stryks och viks in i små ordentliga högar, då kan de själva gå och välja vad de vill ha på sig. Smidigt och lätt. Mina kläder däremot hängs upp lite planlöst i garderoben. Ostruket. Därför blir det samma jobbiga moment varje dag. Antingen tar jag på mig något som ser ok ut eller så får jag ta fram strykbrädan. Strykbrädan är inte bara en strykbräda. Den är minst lika rolig att klättra, hänga och ligga på, tycker Helge. Att stryka innebär alltså några fler moment än att bara få kläderna släta. Att hålla små gossar på behörigt avstånd är den största utmaningen. Men nu blir det ändring, ordning och reda. Färgsorterat och strukna plagg. Många klänningar. Jag älskar klänningar. Men det har kommit först i vuxenålder. Som liten gillade jag inte alls att ha klänning. Liten och rultig som jag var. Lång och slank kommer jag aldrig att bli men mer överens med mig själv har jag blivit även då jag jobbar lite på att komma i bättre form. Och sedan så finns det klänningar för alla former idag. Som Hektor brukar sjunga "olika är bra, tralalalala!"