Mallorca

Efter att ha gått igenom bilderna från resan kan jag bara konstatera att vi hade rätt, jag och mamma. Det var bild efter bild på Helge. Mamma med Helge på flygplatsen, i flygplanet, på bussen, på restauranger, vid poolen och så vidare. Faktum är väl att han, likt Hugo en gång i tiden, fick odelad uppmärksamhet. Och även då jag längtade efter Hugo och Hektor så att hjärtat ibland värkte så var det riktigt skönt att få en riktig boost av sol, havsvindar, god mat och gott vin, trevligt sällskap och framförallt tid. Tid att bara vara. Tid att faktiskt hinna måla naglarna, raka benen, locka håret. Sådant man inte riktigt prioriterar när alla ska upp och iväg på morgnarna. Jag tänker ofta tillbaka på när jag gick på LHS. En av mina kursare var fascinerad över hur jag hann måla om mina naglar så att de matchade dagens outfit. Jag var helt oförstående, så oförstående en 23-årig singel kan vara. Vadå, det är väl bara att göra. Till saken hör att min kursare var en ambitiös student med man och två barn... Nu förstår jag, nu vet jag hur svårt det är att få till det. Bara att måla naglarna är en bedrift.

Men nu sitter jag här, fylld av ny energi som jag fått efter en vecka med sol, bad, god mat, långa promenader, bad i pool och hav. Mina naglar är fortfarande målade och huden är brun. När nagelacket flagnar och huden börjar bli vinterblek igen kommer jag i alla fall att ha många härliga minnen från vår resa. Tack mamma för en helt underbar resa, tack för att du finns!


Helge "läser" säkerhetsföreskrifterna på planet.


Trots den tidiga morgonen, jag väckte Helge kl. o3.15, så var han strålande glad under hela resan.



Mommo och Helge tittar på bussarna som som åker förbi.



Pan amb oli, en varm macka som man kan beställa med olika pålägg.


På balkongen.


Helge i poolen, där var det toppen!


Efter badet.


På stranden.


Mamma tyckte att jag såg så präktig ut med min fläta som löpte runt huvudet. "En riktig prästdotter" kallade hon mig.