En liten hare, eller "Ninen" som Helge kallar den dyker upp hos oss dagligen. Sitter på gräsmattan och mumsar maskrosblad. Det går att komma ganska nära. Men inte riktigt så nära som Helge skulle vilja. Han står och håller pekfingret över munnen och försöker vara riktigt tyst samtidigt han blir exalterad över "Ninens" närvaro och bara vill "kappa" den. När han inte kan hålla sig längre och försöker göra slag i saken skuttar "Ninen" iväg. Men den kommer tillbaka. Den kanske är tam innan sommaren är slut?
När ni kommer får han klappa AnnMaries katt och titta på andra grannens kanin.
SvaraRadera