Ett ögonblicksverk 2

Så blev det ett besök på akuten ändå. Helge klarade natten galant, svarade på mina kittlingar under foten och sov fram till klockan sju. Åt frukost, busade med Hektor sov sin förmiddagsvila i vagnen. Men efter vilan började han vingla omkring. Två steg fram och ett tillbaka. På väg in i möbler och sedan ville han mest vara i min famn. Jag ringde till vårdcentralen, där hade de inga tider idag så de hänvisade till Mälarsjukhuset. På telefonsvararen fick jag beskedet att jag skulle få en tid klockan 9.50, imorgon! Då ringde jag tillbaka till sjukvårdsupplysningen, de ringde i sin tur till akuten men när de inte svarade gav de mig rådet att åka in ändå. Väskan packad med kex, russin, riskakor, vatten, tuschpennor, papper och böcker, väntetiden på akuten kan bli lång. Och tre aktiva killar kan behöva aktiveras och fylla på sina energidepåer. Helge klarade sjukhusvistelsen hur bra som helst. Han fick en kanyl i armen, inga tårar. Och stolt över sitt "armband" var han också. "Bembem" sa han vilket betyder "Ben 10". Han somnade i min famn innan han fick lugnande och sedan genomgick han en hjärnröntgen. Jag var med honom hela tiden och tårarna rann utmed mina kinder när jag såg honom ligga där på britsen åkandes fram- och tillbaka genom portalen. Som tur var visade röntgen ingenting. Allt såg fint ut och den bristande balansen trodde läkaren hade med trötthet eller en kommande infektion att göra. På vägen hem mötte vi upp Patrik och åt middag på Mc Donalds. Aptiten var det inget fel på. När Helge ätit upp sin hamburgare högg han in på Hektors rester :)