Ett ögonblicksverk

Helt plötsligt händer det. Jag skulle vara effektiv, slipa och måla barnens utemöbler. Helge ville vara ute med mig. Jag satte honom i hans gunga och skulle bara torka bort lite slipdamm. Vänder mig från honom, pratar med honom - och så dunsen, skriket. Han ligger på marken, på rygg. Hur kunde det hända? Jag har så fruktansvärt dåligt samvete, känner mig som världens sämsta...Varför skulle jag ha så bråttom, varför kunde inte målningen väntat tills ikväll när barnen lagt sig? Efter kylning, kontroll av pupiller, öron och näsa och ett samtal med sjukvårdsrådgivningen känns det lite bättre. Helge är pigg och glad. I kväll/natt blir det väckning varje timme för att se att allt står rätt till. Min älskade lille prins!

Ninen

En liten hare, eller "Ninen" som Helge kallar den dyker upp hos oss dagligen. Sitter på gräsmattan och mumsar maskrosblad. Det går att komma ganska nära. Men inte riktigt så nära som Helge skulle vilja. Han står och håller pekfingret över munnen och försöker vara riktigt tyst samtidigt han blir exalterad över "Ninens" närvaro och bara vill "kappa" den. När han inte kan hålla sig längre och försöker göra slag i saken skuttar "Ninen" iväg. Men den kommer tillbaka. Den kanske är tam innan sommaren är slut?

Min Man

Mallorca 2008

Nio år som gifta idag.Vem hade kunnat ana det en kall decemberkväll för snart tretton år sedan. Jag, nybliven singel, utan en tanke på att binda mig följde med min bror på en julfest.Om jag ska vara ärlig så var jag inte så upplagd för fest just den kvällen. Men när vi kom in så stod Han där,i grå skjorta lite rufsigt hår och skrattade. "Han är från Göteborg" sa Micke."Göteborgaren" försvann i vimlet men några timmar senare stod han där igen. Jag gick fram till honom, ryckte lite i den gråa skjortärmen för att få hans uppmärksamhet. Det var där allt började. Singel var jag inte så länge till, efter några månaders pendlande mellan Göteborg och Stockholm flyttade Patrik in i min lilla etta på Lidingö. Den 8 juni 2002 i Enskede Kyrka sa vi ja till varandra. En stor dag med många känslor. Tårar rann på mina, Patriks och prästens kinder tagna av det stora, fina. Av att bli man och hustru. Nio år, flytt från Stockholm och tre barn senare blir jag fortfarande varm och glad av ditt skratt. Vilken tur att jag gick på julfesten, vilken tur att jag fann dig. Jag älskar dig! Therese sjöng för oss på vårt bröllop, och den här sången var/är till dig:

Min Man


Min man han kysser som ingen annan
Hans kyss är som vallmoblomman röd
Min man han skrattar som ingen annan
Hans leende gör mig varm och glad
Som vallmoblommans blad

han är min himmel och mitt hav
han är marken där jag går
han är luften när jag andas
för han hör vad ingen hör
och han ser vad ingen ser
min man

Min man han älskar som ingen annan
Hans lust är som vallmoblomman ren
Min man förstår mig som ingen annan
Han ser och han ger mig lugn och tröst
Som vallmofältens röst

Min man kan göra vad ingen kan
Hans tanke är fri och målet högt
Min man, så ärlig och så sann
Hans blick går igenom ben och märg
Som vallmoblommans färg

Tvåordsatser part two

Mamma, skooa! Sa Helge i morse där han satt och kämpade för att ta på sig sina sandaler.

Nationaldagen

6 juni - Sveriges Nationaldag. Känns inget speciellt men det måste ju firas. Så jag svängde ihop en tårta. Det är inte bara maken som bakar tårtor här hemma :)