Min bror och jag...

Älskade lilla unge, vad jag är stolt över dig! Ditt hjärta är så stort. Och är det någon du älskar och bryr dig om så är det din lillebror. Så har det alltid varit, redan från första stund.

Att börja på förskolan har varit en stor omställning för Helge. Men du gör det lättare för honom. Din kärlek och omtanke gör mig varm. Jag ser dig på håll när jag ska hämta er. Hur du hjälper din lillebror upp för stegen på rutschkanan. Hur du pratar och uppmuntrar, lite lillgammalt ibland. Hur du böjer dig fram för att lyssna på vad han säger. Hur du tar hans hand i din där ni går på dagisgården. När det är dags för ditt mellanmål och ni ska skiljas åt blir han ledsen. Då tar du med honom och delar med dig av din smörgås. Älskade Hektor - tack för att just du är du!

Mitt hjärta blöder

Jag har gjort det förr. Två gånger för att vara exakt. Första gången var hemsk. Andra gången gick det lite bättre. Och nu , nu borde det gå hur bra som helst. Jag pratar inskolning. Med allt vad det innebär. Glädje, kompisar, ökat livsutrymme, avsked, tårar, osäkerhet, längtan. Det är lika svårt för mig som för Helge att genomgå den här processen. Mitt hjärta blöder, jag kämpar mot instinkten att bara ta med mig honom hem, strunta i allt och bara vara hemma med honom. Och ändå är det inte jag som har tagit de tyngsta bitarna, de där jobbiga lämningarna. Dem har Patrik tagit. Men vetskapen om att han är ledsen är fruktansvärd. Men det här är något vi måste gå igenom. Det blir bra till slut. Den första inskolningen, som kändes så jobbig, blev också den absolut bästa. Tänker fortfarande med värme på världens finaste Anette, Aili och Sara på Årstaliden, Hugo kunde inte fått en bättre start! Hoppas att vi får uppleva det igen.

Dagens fynd...

...en svart skinnjacka för bara 419 Kr. Ett riktigt kap. Det lönar sig att använda sina kuponger, tack Lindex!

Premiär * 2

Premiär # 1.

Premiärtur med nya sittvagnen och Helge var så här glad! Det blev en Brio Race. Tredje gången gillt. Vi har varit nöjda med de tidigare vagnarna men nu kändes det som om det verkligen hänt något på utvecklingsfronten. Vagnen har fått utökat viloläge, en mer ombonad känsla vid både huvudändan (i form av en kudde) och fotändan (ett helt fotstöd med tygöverdrag). Vagnen kändes dessutom lättare i både fjädringen och chassit. Helge var mer än nöjd. Han fick ju se allt först :) Det var så mycket att titta på att han somnade nästan en hel timme senare än han brukar.

Premiär # 2

Kräftskiva med familjen. Festen vi skulle åkt på blev inställd på grund av sjukdom. Men vi slog på stort och hade hattarna på, åtminstone jag och Patrik ;)

Pytt i panna och drakeldsvärd

Det bubblar ur Helge hela tiden, det är sällan tyst här hemma. Allt vi säger upprepar han och fler och fler ord sätts ihop till två ords meningar. Poppulärt just nu är "mamma/pappa vet du?"och "akta dej". Det tidigare m-m -andet när han svarat jakande på en fråga har bytts ut mot ett klart och tydligt "ja-h". Humor har han också, när Patrik frågade honom om han ätit pytt i panna på dagis så svarade Helge "näe", tog sig för pannan och sa "dä panna", och skrattade gott.

I går skulle Hektor se hur många lego ninjago-ord Helge behärskade. Det gick bra. Riktigt bra. Så bra att han på slutet provade sig på ett långt och svårt ord. Men pedagogisk som han är delade han upp det.

-Helge kan du säga drake?

-Dake.

-Bra, kan du säga eld?

-El.

-Kan du säga svärd?

-Väd.

-Vad bra Helge, nu kan du säga drakeldsvärd! Säg det!

-Näe!!!

Tydligen blev det lite för svårt trots ett bra upplägg :) Och där tog lektionen slut.