7 åringen

Hugo somnade tidigt och vaknade tidigt. Klockan 05.00 slog han upp sina blå och ville bli firad. Vi lyckades få honom att ligga och läsa en stund. När det var dags för frukost var det en hungrig kille som högg in på chokladflingorna.


Hektor vaknade också tidigt.


Hugo blev jätteglad över sina presenter. Det var blandad kompott; Michael Jackson cd, faktabok om Egypten, jeans, två filmer och en skrivare.


"Men vad är det här??? En skrivare!!!" Hugo har länge önskat sig en egen skrivare så att han kan skriva ut målarbilder och faktatexter från nätet.

Förberedelser...

...inför morgondagens födelsedagsfirande. Hugo fyller 7 år imorgon! Tänk vad tiden går fort. Här står han och "jammar" med elgitarren han fick i förskott av mig och Patrik. Egentligen skulle han ha fått en akustisk gitarr till att börja med men pappahjärtat kunde inte stå emot sonens önskan om denna knallrosa gitarr. Födelsedagsbarnet somnade för ovanlighetens skull tidigt ikväll. Han ville att det skulle bli den 10:e så fort som möjligt.


Patrik och Helge var inte till så mycket hjälp med förberedelserna. Nåja, jag kunde i alla fall fixa utan att amma den lille killen. Han har legat vid bröstet hela kvällen.


Bordet dukades och paket slogs in.


Lite små fix återstår imorgon men det känns skönt att lite redan är på plats.
Snart kan firandet börja!

Sova, äta, sova, äta, sova...

Helge och jag myser i soffan.


"Vad fin du är i de här kläderna" sa Hektor och pussade Helge ljudligt på hjässan.

Tänk vad fort man glömmer. Glömmer hur spädbarnstiden faktiskt var.Hur mycket sover egentligen en liten nyfödd och hur mycket äter de? Svar: hela tiden!

Visst är det annorlunda den här gången mot för hur det var när Hugo föddes. Då var ju allt så nytt. Jag kommer ihåg hur jag grät och ville tillbaka till BB när vi väl kommit hem. På BB var allt så välorganiserat med mat och mellanmål, en snäll sköterska som tittade in och såg att Hugo låg rätt vid bröstet. Tryggt och skönt. För att lugna ner mig åkte Patrik och handlade efter en lång lista och lovade att det skulle bli lika bra som på BB. Nyponsoppa stod med på den listan och fortfarande är det något jag vill ha hemma när jag är inne i den första intensiva amningsperioden. Helst Provivas men även andra märken går bra...

Men så gick det som det gick med Hugos amning. Han hade ett litet gap vilket gjorde att han mer eller mindre gnagde på mina bröst. Resultatet var blödande sår som inte ville läka. Han, precis som de andra två, ville äta konstant! Efter kontinuerliga besök på SÖS ammningsmotagning läkte så småningom såren. Då var Hugo 11 veckor. Jag kommer ihåg det eftersom att vi åkte till Gran Canaria i samma veva och jag kunde amma smärtfritt, till och med bland folk (det var otroligt påfrestande att lägga till Hugo vid bröstet, då han ofta fick fel tag och jag fick börja om igen. Många tårar fälldes av både mor och son).Bara ett litet, litet sår var kvar men det försvann under veckan vi var där nere.

Hektors amning var lite strulig de två första veckorna och sedan flöt den på. Den här gången har jag bestämt mig för att slippa allt vad sår heter. Jag är jättenoga med att Helge ska få rätt tag från början. Stasar det går jag och mjölkar ur lite innan Helge får ta bröstet, allt för att slippa de eländiga såren. Det har varit ganska tufft att komma igång, lite sömn mycket amning. Men det är så värt det! Jag njuter av varje sekund med Helge. Att få känna hans doft, höra hans små andetag, han är så liten men så självklar. Älskade lilla knyte, vad jag älskar dig!

Dagens höjdpunkter

• Att komma ner till frukosten, hyfsat utvilad, och mötas av en härligt sprakande brasa.
  
• Att ligga och läsa för Hektor och samtidigt mata Helge. Mysigt!
  
• Att snusa på len, varm och gosig bebis.
  
• Lyssna på Hugos envisa plinkande och plonkande på sin nya illrosa elgitarr. Konversationen via telefonen med mormor och morfar var också obetalbar. "Vill ni höra några ackord? Jag kan fyra men kommer bara ihåg två." Hugo la ifrån sig telefonen, spelade lite och frågade efter varje omgång "lät det bra så?".
  
• Att kunna gå på toaletten...alla som fött barn vet vad det innebär...
  
• Varma små barnarmar runt min hals och orden "jag älskar dig mamma".
• En varm,varm dusch, skönt för mjölkstinna bröst som ömmar.
• En kopp te i soffan med min man.
• Omtänksamma föräldrar ringer för att de bekymrar sig över min dyra bilförsäkring.
• Att inte ha ont i rygg eller bäcken.

Små, små saker som kommer och går i vardagen. Små saker som utgör en helhet - livet. Här och nu. Jag är så tacksam över min fina familj!

Hej, jag heter Helge...

...Olov Adolfsson.
Så blev det bestämt, i morse, att bebisen är en liten Helge. Vi har velat lite fram och tillbaka i namnfrågan. Skulle vi hitta ännu ett "H"-namn eller avvika helt. Namn som vi har funderat kring har varit: Charlie, Levi, Harry och Haldor.

Och så, när vi var inne på förlossningen, kom Hugo på namnet Helge. "Snälla mamma, kan bebisen få heta Helge?" var det första Hugo frågade när vi ringde och berättade att bebisen kommit. Efter att ha känt på namnet och provat det tycker vi att han är en liten Helge, det är mjukt och fint, precis som han är!

Olov får han bära efter morfar som heter Kjell Olov.