Handens fem fingrar

Vår lilla stora kille

2011-11-14T23:23:00.002+01:00

Vår lilla kille håller på att bli stor. Snart är det två (!) år sedan han kom till oss. Orden fortsätter att komma och ibland blir det fyra ord efter varandra "Mamma sjunga Elktro Pop". Bröderna är naturligtvis en stor inspirationskälla och frågar man Helge vem som är hans kompis så svarar han alltid "Hekå" utan att tveka. Han pratar om böcker vi läser, till favoriterna hör just nu "Fia och djuren", "Knacka på" och "Fordonsboken". Att bygga hus och torn med duploklossar är en annan favoritsysselsättning. Bilar i alla dess former går också hem, att stoppa dem i fickan eller bära med sig dem i väskor är också roligt.

I dag när jag hämtade Helge på förskolan så tryckte han på sin leksakskatt för att få den att jama. Knappen är inte helt lätt att träffa rätt på och inget ljud uppstod. Då tittade Helge på mig och sa konstaterande "battei lut". Han har koll :)

Ventilera

2011-11-14T22:53:00.004+01:00

Ska jag eller ska jag inte? Fortsätta eller avsluta? Tankarna snurrar för fullt och inte enbart kring bloggen. Det har varit en omställning att börja jobba, det förstod jag redan innan jag klev ur min lilla bubbla. Men det är svårt att få ihop allt. Allt som man vill. Allt som man måste. Allt som man borde. Och allt som man redan skulle ha gjort... Men allvarligt, hur gör man? Sänk kraven på jobbet svarar vissa. Sänk kraven på matlagning och städning säger andra. Jaha, och när man gjort det. Rusat ifrån jobbet klockan tre minuter över halvfyra för att snabbt som attan hämta ett barn från fritids och två från förskolan för att försöka vara hemma i hyfsat rimlig tid. Vi är ändå inte hemma förrän ungefär en timme senare. Det tar tid att hämta tre barn och det måste det få göra. Ta sig tid att gå in i klassrummet (som visar sig vara låst och vi får jaga rätt på någon som kan öppna det) tid att titta på snurrorna Hektor byggt eller titta på handavtrycket som Helge gjort. Och ändå så kan jag känna att jag är lite stressad för jag vet att middagen snart måste stå på bordet och helst vill jag servera något som är vällagat. Ibland blir det torsk i äggsås, ibland blir det falukorv... Man kan inte lyckas varje dag. Men till saken hör att jag faktiskt försöker sänka kraven men ändå känner jag den där klumpen som hänger sig kvar. Att aldrig känna sig riktigt nöjd, riktigt klar, riktigt bra. Hur gör man? Ett tråkigt inlägg som kanske ändå fungerar som en slags ventil. Ja, bloggen får nog vara kvar ett tag till.

Det börjar falla på plats...

2011-09-13T20:03:00.005+02:00

Läggdags. Lite uppe i varv efter dagens alla intryck. Samma harang som kvällen innan. "Sana, Sussi, Pappa. He-då! (vinkar med handen) Pappa jobbe." Ja, så är det. Helge är med Sandra och Sussie på förskolan. Han vinkar till pappa som åker till jobbet. Orden blir en hjälp att bearbeta separationen, att bli lämnad och känna trygghet med nya vuxna. Det börjar falla på plats.

Vad finns i mommos väska?

2011-09-12T21:54:00.005+02:00

Det är inte lätt att få ihop det. Vissa perioder är de här varje dag, flera gånger om dagen till och med. För att sedan lysa med sin frånvaro, rent fysiskt i alla fall. Men även då Helge pratar om mommo och moppa som mest är de är här och precis efter de har åkt så nämner han dem lite då och då. Det kan vara att han vill ringa dem, eller så visar han hur moppa "hejar" eller så pratar han om innehållet i mommos väska. För det har han full koll på. Vad finns då i väskan?

-Diddi! (godis, läs:Pim Pim askar)

Min bror och jag...

2011-09-10T23:39:00.006+02:00

Älskade lilla unge, vad jag är stolt över dig! Ditt hjärta är så stort. Och är det någon du älskar och bryr dig om så är det din lillebror. Så har det alltid varit, redan från första stund.

Att börja på förskolan har varit en stor omställning för Helge. Men du gör det lättare för honom. Din kärlek och omtanke gör mig varm. Jag ser dig på håll när jag ska hämta er. Hur du hjälper din lillebror upp för stegen på rutschkanan. Hur du pratar och uppmuntrar, lite lillgammalt ibland. Hur du böjer dig fram för att lyssna på vad han säger. Hur du tar hans hand i din där ni går på dagisgården. När det är dags för ditt mellanmål och ni ska skiljas åt blir han ledsen. Då tar du med honom och delar med dig av din smörgås. Älskade Hektor - tack för att just du är du!

Mitt hjärta blöder

2011-09-02T20:34:00.006+02:00

Jag har gjort det förr. Två gånger för att vara exakt. Första gången var hemsk. Andra gången gick det lite bättre. Och nu , nu borde det gå hur bra som helst. Jag pratar inskolning. Med allt vad det innebär. Glädje, kompisar, ökat livsutrymme, avsked, tårar, osäkerhet, längtan. Det är lika svårt för mig som för Helge att genomgå den här processen. Mitt hjärta blöder, jag kämpar mot instinkten att bara ta med mig honom hem, strunta i allt och bara vara hemma med honom. Och ändå är det inte jag som har tagit de tyngsta bitarna, de där jobbiga lämningarna. Dem har Patrik tagit. Men vetskapen om att han är ledsen är fruktansvärd. Men det här är något vi måste gå igenom. Det blir bra till slut. Den första inskolningen, som kändes så jobbig, blev också den absolut bästa. Tänker fortfarande med värme på världens finaste Anette, Aili och Sara på Årstaliden, Hugo kunde inte fått en bättre start! Hoppas att vi får uppleva det igen.

Dagens fynd...

2011-08-28T22:26:00.002+02:00

...en svart skinnjacka för bara 419 Kr. Ett riktigt kap. Det lönar sig att använda sina kuponger, tack Lindex!

Premiär * 2

2011-08-28T22:01:00.002+02:00

Premiär # 1.

Premiärtur med nya sittvagnen och Helge var så här glad! Det blev en Brio Race. Tredje gången gillt. Vi har varit nöjda med de tidigare vagnarna men nu kändes det som om det verkligen hänt något på utvecklingsfronten. Vagnen har fått utökat viloläge, en mer ombonad känsla vid både huvudändan (i form av en kudde) och fotändan (ett helt fotstöd med tygöverdrag). Vagnen kändes dessutom lättare i både fjädringen och chassit. Helge var mer än nöjd. Han fick ju se allt först :) Det var så mycket att titta på att han somnade nästan en hel timme senare än han brukar.

Premiär # 2

Kräftskiva med familjen. Festen vi skulle åkt på blev inställd på grund av sjukdom. Men vi slog på stort och hade hattarna på, åtminstone jag och Patrik ;)

Pytt i panna och drakeldsvärd

2011-08-21T07:17:00.008+02:00

Det bubblar ur Helge hela tiden, det är sällan tyst här hemma. Allt vi säger upprepar han och fler och fler ord sätts ihop till två ords meningar. Poppulärt just nu är "mamma/pappa vet du?"och "akta dej". Det tidigare m-m -andet när han svarat jakande på en fråga har bytts ut mot ett klart och tydligt "ja-h". Humor har han också, när Patrik frågade honom om han ätit pytt i panna på dagis så svarade Helge "näe", tog sig för pannan och sa "dä panna", och skrattade gott.

I går skulle Hektor se hur många lego ninjago-ord Helge behärskade. Det gick bra. Riktigt bra. Så bra att han på slutet provade sig på ett långt och svårt ord. Men pedagogisk som han är delade han upp det.

-Helge kan du säga drake?

-Dake.

-Bra, kan du säga eld?

-El.

-Kan du säga svärd?

-Väd.

-Vad bra Helge, nu kan du säga drakeldsvärd! Säg det!

-Näe!!!

Tydligen blev det lite för svårt trots ett bra upplägg :) Och där tog lektionen slut.

Redo

2011-07-23T22:07:00.003+02:00

Prinsarna

"Mamma, har du åkt? Jag måste krama dig en gång till innan du åker. Jag vill vinka i dörren också. Mamma, maamaaaa, är du kvar?" Så höll Hektor på i måndags innan jag åkte till jobbet. Ett tydligt tecken på att det var dags att lämna hemmet :) På måndag börjar Helges inskolning och jag tror att den kommer att gå bra. Men än så länge är de hemma med Patrik. En bra mjukstart för mig att bara kunna fokusera på jobbet, slippa tänka på lämningar och hämtningar. Och det känns bra. Att vara tillbaka bland mina kollegor, att planera inför hösten tillsammans med mina små ettagluttare. Jag är redo!

Blivande dagiskille

Sommarlov

2011-07-18T10:54:00.006+02:00

Minnesmoument över Ansgar på Birka.

Det är lite knöligt att ta sig fram med vagn på Birka...

Dagarna går, ibland lite väl fort. Vi har varit på Birka och Häljarö med båten. En liten minisemester med bad, fiske och lek. Birka har blivit ett måste, denna fantasieggande ön med massor av historia. Att pricka in marknaden är ett plus, det gjorde vi även den här gången men tyvärr missade vi den stora kampen. Häljarö blev nästa stopp. En mysig liten hamn med badplats, lekplats och minigolfbana. Grillplatsen fanns bara ett stenkast ifrån hamnen och perfekt att sitta och äta vid. Båtlivet är verkligen mysigt. Jag gillar att laga mat under lite primitiva förhållanden (det smakar oftast så mycket bättre ute dessutom!), att äta på papperstallrikar, upptäcka nya platser, sitta ute på kvällen efter fiske och bad med en kofta på i den lite kyliga sommarkvällen, somna med en bunt barn - lite huller om buller med solvarmt hår som doftar sjö och sand.

Efter att ha varit ute till sjöss i några dagar bestämde vi oss för att åka in till SKHLM och Heron City för lite shopping och lek. Det blev en omväg förbi Hötorget också då ett par skor fanns där som jag väldigt, väldigt gärna ville ha. Tyvärr blev de inte riktigt så bra som jag hoppats då ena bandet runt foten var kortare runt om på ena skon. Ett annat problem uppstod med det skrivbord vi sett ut till Hektor. Det fanns inte kvar i lager i Skärholmen. Men allt löste sig till slut. I Eskilstuna fanns Hektors skrivbord, skorna byttes till ett par andra och ett besök hos familjen Jirenius blev av.

Skattjakt

2011-07-05T16:06:00.003+02:00

Grå, mulen dag. Städat på förmiddagen men sen då? Hektor ville att jag skulle göra en skattkarta åt honom. Jag skissade ihop en karta, gömde två kolor och sedan var skattjakten i full gång. "Gör en till karta mamma!" bad Hektor. Javisst, men den här gången blir det en skatt vi ska cykla till. Killarna var genast med på noterna. Jag gjorde ytterligare en karta, Patrik hade inte en susning om vart vi skulle. Till saken hör att han är bra på att läsa och rita kartor. Jag kan varken eller. Men det fiffiga är att det spelar mindre roll för barnen. Det är spänningen med kartan, skatten som väntar och hela äventyret dit som räknas. Och kartan var till stor hjälp för Hektor för att "uppskatta" hur långt det var kvar när det kändes lite motigt. Han får trampa och trampa, stackaren. Han som inte har några växlar på sin cykel. Men 7 km blev det totalt. Är det någon som kan gissa vart kartan ledde? ;)

Gegge 18 månader

2011-07-04T23:31:00.002+02:00

Vår prins börjar bli stor, på riktigt. Orden fortsätter att bubbla, abstraktioner förstår han till viss del (vem brukar sitta där?) och allt, allt som Hugo (Go-go) och Hektor (Gekke) gör, gör han. Direkt. Han har lyckats tjata (läs gnälla) sig till en alldeles egen Lego Ninjagofigur med snurra. Han bygger om den, tar loss delarna och sätter ihop den om och om igen. Hektor har för (o)vana att ta loss legogubbarnas huvuden med munnen. Helge ser och lär, tar ut nappen bara för att ta loss huvudet från gubben. Ut med huvudet och in med nappen. Hugo fick tatueringspennor idag. Helge som ritat så fint på pappret började helt plötsligt rita på sig själv. Jag antar att det inte kommer att sluta här. Har man två storebröder som idoler så har man :) Annars leker livet för Helge. Han trivs med att ha alla hemma runt omkring sig. Blir ledsen när någon går och räknar upp vilka som är i närheten. Älskar att plocka och äta bär från vårt lilla land. Tycker om att rita, dricka vatten ur glas, läsa, åka båt och djur.

Norrland i mitt hjärta

2011-07-04T22:20:00.011+02:00

Det var så länge sedan jag uppdaterade så att jag nästan glömt bort hur man loggar in... Vi har varit i Norrland hos mommo och moffa, eller som Helge säger mommooo och mopp-aaa, där har vi firat min bror, hängt med kusinerna, varit i stugan i Haparanda och firat midsommar. En resa som vi uppskattat allihop, ingen hade någon direkt hemlängtan men precis som alltid så är det skönt att komma hem igen.

Födelsedagsbarnet in action. Temat för 40-års festen var "Man är inte äldre än man känner sig". Vi fick prova på diverse cirkuskonster...

Ballongdjuren var en succé bland barnen!

Fast Helge tyckte att de stooora Lego Ninjagofigurerna var bäst av allt! Vi behövde inte bekymra oss om var han var. Där Ninjago var, där var Helge.

I stugan hade vi lite otur med vädret de första dagarna, men i badtunnan gick det i alla fall att bada!

Mopp-aa och Gegge

När vädret blev bättre kunde vi sitta ute och äta frukost med havet kluckade bakom oss, hur ljuvligt?

Helge njöt av att kunna springa omkring i pyjamas på morgonen.

Lite trångt var det ju förstås med 12 personer men mysigt....

Kusiner

Samarbete på hög nivå :)

Strandlek

Donners grav målade jag och killarna.

Mitt fina Launi! Älskar stillheten, enkelheten, havsdoften - att bara vara. Tack mamma och pappa för alla gamla minnen och alla nya vi skapar tillsammans med våra barn!

Helges rum

2011-06-13T23:32:00.003+02:00

Jag har ju lovat bilder på Helges rum. Jag letar efter inspiration och har efter ett ihop-plock rensat ut lite och funderar hur jag ska gå vidare. Det är långt ifrån klart, jag vill hålla ihop rummet färgmässigt, svart, vitt och rött. Men de pastelliga rummen är också fina. Helge älskar i alla fall sitt rum, färdigt eller ej!

Ett ögonblicksverk 2

2011-06-13T21:45:00.003+02:00

Så blev det ett besök på akuten ändå. Helge klarade natten galant, svarade på mina kittlingar under foten och sov fram till klockan sju. Åt frukost, busade med Hektor sov sin förmiddagsvila i vagnen. Men efter vilan började han vingla omkring. Två steg fram och ett tillbaka. På väg in i möbler och sedan ville han mest vara i min famn. Jag ringde till vårdcentralen, där hade de inga tider idag så de hänvisade till Mälarsjukhuset. På telefonsvararen fick jag beskedet att jag skulle få en tid klockan 9.50, imorgon! Då ringde jag tillbaka till sjukvårdsupplysningen, de ringde i sin tur till akuten men när de inte svarade gav de mig rådet att åka in ändå. Väskan packad med kex, russin, riskakor, vatten, tuschpennor, papper och böcker, väntetiden på akuten kan bli lång. Och tre aktiva killar kan behöva aktiveras och fylla på sina energidepåer. Helge klarade sjukhusvistelsen hur bra som helst. Han fick en kanyl i armen, inga tårar. Och stolt över sitt "armband" var han också. "Bembem" sa han vilket betyder "Ben 10". Han somnade i min famn innan han fick lugnande och sedan genomgick han en hjärnröntgen. Jag var med honom hela tiden och tårarna rann utmed mina kinder när jag såg honom ligga där på britsen åkandes fram- och tillbaka genom portalen. Som tur var visade röntgen ingenting. Allt såg fint ut och den bristande balansen trodde läkaren hade med trötthet eller en kommande infektion att göra. På vägen hem mötte vi upp Patrik och åt middag på Mc Donalds. Aptiten var det inget fel på. När Helge ätit upp sin hamburgare högg han in på Hektors rester :)

Lyxproblem

2011-06-13T11:39:00.002+02:00

Underbart!

Det kliar i fingrarna. Jag vill göra om i killarnas rum,vårt sovrum, köket, vardagsrummet - ja överallt! Men vi har sagt att vi tar det lite i taget, till hösten. Då ska Helge få en vägg och ett alldeles eget avskilt rum. Lite saker kommer nog att flyttas runt mellan killarnas rum. Ett problem jag tampas lite med är Sia möblerna. Hektor har den blåa piratserien, Helge den vita med musen. Hektor känns lite för stor för sina möbler men Helges rum hade jag tänkt skulle gå i svart/vitt. Måste försöka kombinera ihop det på något vis. Lyxproblem - ja visst!

Ett ögonblicksverk

2011-06-12T20:00:00.003+02:00

Helt plötsligt händer det. Jag skulle vara effektiv, slipa och måla barnens utemöbler. Helge ville vara ute med mig. Jag satte honom i hans gunga och skulle bara torka bort lite slipdamm. Vänder mig från honom, pratar med honom - och så dunsen, skriket. Han ligger på marken, på rygg. Hur kunde det hända? Jag har så fruktansvärt dåligt samvete, känner mig som världens sämsta...Varför skulle jag ha så bråttom, varför kunde inte målningen väntat tills ikväll när barnen lagt sig? Efter kylning, kontroll av pupiller, öron och näsa och ett samtal med sjukvårdsrådgivningen känns det lite bättre. Helge är pigg och glad. I kväll/natt blir det väckning varje timme för att se att allt står rätt till. Min älskade lille prins!

Ninen

2011-06-08T20:14:00.003+02:00

En liten hare, eller "Ninen" som Helge kallar den dyker upp hos oss dagligen. Sitter på gräsmattan och mumsar maskrosblad. Det går att komma ganska nära. Men inte riktigt så nära som Helge skulle vilja. Han står och håller pekfingret över munnen och försöker vara riktigt tyst samtidigt han blir exalterad över "Ninens" närvaro och bara vill "kappa" den. När han inte kan hålla sig längre och försöker göra slag i saken skuttar "Ninen" iväg. Men den kommer tillbaka. Den kanske är tam innan sommaren är slut?

Min Man

2011-06-08T08:22:00.008+02:00

Mallorca 2008

Nio år som gifta idag.Vem hade kunnat ana det en kall decemberkväll för snart tretton år sedan. Jag, nybliven singel, utan en tanke på att binda mig följde med min bror på en julfest.Om jag ska vara ärlig så var jag inte så upplagd för fest just den kvällen. Men när vi kom in så stod Han där,i grå skjorta lite rufsigt hår och skrattade. "Han är från Göteborg" sa Micke."Göteborgaren" försvann i vimlet men några timmar senare stod han där igen. Jag gick fram till honom, ryckte lite i den gråa skjortärmen för att få hans uppmärksamhet. Det var där allt började. Singel var jag inte så länge till, efter några månaders pendlande mellan Göteborg och Stockholm flyttade Patrik in i min lilla etta på Lidingö. Den 8 juni 2002 i Enskede Kyrka sa vi ja till varandra. En stor dag med många känslor. Tårar rann på mina, Patriks och prästens kinder tagna av det stora, fina. Av att bli man och hustru. Nio år, flytt från Stockholm och tre barn senare blir jag fortfarande varm och glad av ditt skratt. Vilken tur att jag gick på julfesten, vilken tur att jag fann dig. Jag älskar dig! Therese sjöng för oss på vårt bröllop, och den här sången var/är till dig:

Min Man

Min man han kysser som ingen annan
Hans kyss är som vallmoblomman röd
Min man han skrattar som ingen annan
Hans leende gör mig varm och glad
Som vallmoblommans blad

han är min himmel och mitt hav
han är marken där jag går
han är luften när jag andas
för han hör vad ingen hör
och han ser vad ingen ser
min man

Min man han älskar som ingen annan
Hans lust är som vallmoblomman ren
Min man förstår mig som ingen annan
Han ser och han ger mig lugn och tröst
Som vallmofältens röst

Min man kan göra vad ingen kan
Hans tanke är fri och målet högt
Min man, så ärlig och så sann
Hans blick går igenom ben och märg
Som vallmoblommans färg

Tvåordsatser part two

2011-06-06T20:20:00.001+02:00

Mamma, skooa! Sa Helge i morse där han satt och kämpade för att ta på sig sina sandaler.

Nationaldagen

2011-06-06T17:02:00.004+02:00

6 juni - Sveriges Nationaldag. Känns inget speciellt men det måste ju firas. Så jag svängde ihop en tårta. Det är inte bara maken som bakar tårtor här hemma :)

2011-06-05T21:26:00.008+02:00

Sitter i soffan och känner mig alldeles slut, ont i kroppen och i alla muskler. Och nej, jag har inte tränat. Råkade bara somna när jag nattade Hektor. Patrik var uppe och väckte mig, när han frågade om jag somnat till svarade jag "kanske lite grann", ingen självinsikt här inte... Dagen har vi tillbringat i Södertälje. Vi uträttade stora och små ärenden nere på stan. En ny Bayblade stod högt på Hektors lista då han tappat bort sin förra i Ekbacken. Stryka-på-lappar till alla håliga jeans, flip-flopsandaler till Hugo och skor till mig stod också på listan.

Jag hittade mina drömskor direkt när jag kom in på Scorette. De var jättefina, satt som en smäck men kanske inte de mest praktiska skorna. Inget man drar på sig och går till lekparken eller tar en promenad in till Mariefred i. Jag gick och höll dem medan jag spanade runt i butiken. Till slut valde jag ett par mer praktiska svarta sandaler och en canvassko i blått. Motvilligt ställde jag tillbaka skorna och betalade de båda andra. Tråkiga skoköp. De svarta behåller jag men de andra lämnar jag nog tillbaka. De bruna skorna med kilklacken... Dem kan jag inte riktigt släppa tanken på. Vi får se om de får flytta hem till mig eller inte, måste kolla min budget först.

Efter shoppingturen åkte vi till Torekällberget. Helge var i sitt ässe när han fick klappa alla djur. Hugo och Hektor likaså när de fick hoppa i höet och leka i "stallet". En härlig dag, helt rätt som blev så fel här hemma. Hektor krashade totalt, blev osams med sin kompis. Puttade och slogs och hamnade på sitt rum. Och mitt i den röran, hör jag mig själv säga att jag plockar bort hans Bayblade till dess att han kan uppföra sig. En konsekvens av hans beteende? Nej, det var ju inte den som utlöste allt detta. Men ibland, när det blir så fel och man inte riktigt orkar, kan de där okonsekventa påföljderna halka ur munnen. I alla fall på mig. Efter en stund, när han lugnat ner sig, kom han ner och vi kunde prata om allt som hänt innan. Att man inte får "ge igen" och vad "hata" egentligen betyder. Det här med att "ge igen" är något vi fått prata mycket om på senaste tiden. Vi uppmuntrar Hektor att tala om för personen i fråga vad som hänt och hur han upplever situationen ( vid retning, olyckshändelser och olika konflikter) men det tycks inte fastna. Hektor känner sig kränkt och ska ge tillbaka. Hur gör ni? Tips mottages tacksamt.

Första tvåordssatsen

2011-06-03T17:51:00.002+02:00

I dag, 17 månader prick, sa han det. Två "ord" efter varandra: ihhhaa kappa dvs. hästen klappa. Helge satt och berättade om vad han gjort i dag och det var en stor händelse, så stor att man måste använda många ord :)

"Gulleprinsarna"

2011-06-03T09:39:00.003+02:00

Jag och Helge var och hälsade på i min skola i tisdags. Vi träffade mina tidigare - och kommande elever. Och alla kollegor. Ett roligt besök. Helge trivdes bra bland barn och vuxna. Åt i matsalen med god aptit och lekte på skolgården. När vi skulle gå fick vi ett kärt avsked med pusssar och kramar "hej då mina gulleprinsar!" var det sista vi hörde innan vi stängde dörren efter oss.. Jag tycker att det ska bli jätteroligt att börja jobba till hösten. Det har jag visserligen känt länge men alltid med ett visst vemod, min lille lille prins ska börja på förskolan. Men på väg hem kände jag att nu är vi redo! Båda två. Redo för jobb och förskola.

Helge 17 månader

2011-06-02T15:24:00.009+02:00

En månad kvar sedan är han ett och ett halvt år. En liten milstolpe i livet ;)18 månaderskontroll och vaccination. Men än så länge 17 månader. Fortfarande glad för det mesta. Livet leker. Orden bubblar fram, vissa förstår vi andra går oss förbi.

Hektor är fortfarande den största idolen. Det Hektor gillar, gillar Helge. Det senaste är Ben 10. När signaturmelodin ljuder från tv:n sjunger Helge med (dändän) dansar gör han också.
Älskar djur och vill klappa alla han ser, både live och i böcker.
Säger att han får "tikka" i handen eller foten så fort han känner obehag av en smula eller en sticka.
Säger till när han kissar (kssa) och ibland när han bajsat.
Mmm-ar när han svarar på tilltal eller frågor.
Vill klä på sig själv. Kämpar och kämpar. Ibland blir det rätt, ibland försöker han trä på sig tröjan på foten.
Ord just nu: bil, boll, vovve, kappa (klappa), koo (sko), kakka (jacka), noo (snor) och nya dyker ständigt upp allt eftersom. I dag åt vi kikki (kyckling) den kunden man "doppa" i "bibbip" (ketchup).
Sjunger och dansar mycket. I sångerna blir det valda delar han behärskar som tex. ja, ja i "bä, bä vita lamm" och "aldrig, aldrig" i Veronica Maggios "satan i gatan". Upprepningar är bra :)
Vill helst vara ute hela tiden. Från morgon till kväll.
Vänta är inte roligt, när vi börjar laga mat eller duka frukost vill Helge ha mat direkt! Och då duger varken russin eller kex, mat ska det vara!

Olika är bra!

2011-06-02T10:53:00.002+02:00

Tar en paus ifrån strykandet och sorterandet. Jag har äntligen tagit mig i kragen och går igenom min garderob. Killarnas kläder stryks och viks in i små ordentliga högar, då kan de själva gå och välja vad de vill ha på sig. Smidigt och lätt. Mina kläder däremot hängs upp lite planlöst i garderoben. Ostruket. Därför blir det samma jobbiga moment varje dag. Antingen tar jag på mig något som ser ok ut eller så får jag ta fram strykbrädan. Strykbrädan är inte bara en strykbräda. Den är minst lika rolig att klättra, hänga och ligga på, tycker Helge. Att stryka innebär alltså några fler moment än att bara få kläderna släta. Att hålla små gossar på behörigt avstånd är den största utmaningen. Men nu blir det ändring, ordning och reda. Färgsorterat och strukna plagg. Många klänningar. Jag älskar klänningar. Men det har kommit först i vuxenålder. Som liten gillade jag inte alls att ha klänning. Liten och rultig som jag var. Lång och slank kommer jag aldrig att bli men mer överens med mig själv har jag blivit även då jag jobbar lite på att komma i bättre form. Och sedan så finns det klänningar för alla former idag. Som Hektor brukar sjunga "olika är bra, tralalalala!"

Avslutning

2011-05-31T19:07:00.002+02:00

I dag var det avslutning med babysången. En underbar dag i en underbar miljö. Sångerna sjöngs ute och vi avslutade sångstunden med picknick i det gröna. Köttbullar varvades med jordgubbar och sockerkaka. När maten var upppäten kunde man ägna sig åt att springa runt i gräset, åka rutschkana och titta på fåren. En toppen dag!

Kunden har alltid rätt, eller?

2011-05-29T17:53:00.004+02:00

Jag tycker inte om att köpa underkläder. Jag har alltid tyckt att det varit svårt att hitta rätt storlek och ofta kommer jag hem med felköp. Därför gillar jag butiken Gustav Melbin i Gamla Stan. Skyltfönstret får många att stanna till, peka och kommentera. Ofta skyltar de med ganska generösa storlekar, i alla fall vad gäller bh:ar. Men i butiken finns alla dess storlekar och modeller. En liten butik som rymmer det mesta, allt förvarat i små lådor. Där får man gå in i provrummet, bli mätt runt om och svara på frågan: svart eller vit. Sedan provas det till dess att man hittar rätt. Annat var det på Twilfit i Södertälje idag. Jag vill ha en bh som man kan bära till axelbandslöst och halterneck. Jag vill minnas att jag sett att man kan korsa banden nedanför bysten om man vill ha axelbandslöst. "Haha, nej något sånt har jag aldrig sett!" svarade expediten lite drygt. Hon förklarade att jag bara skulle knäppa bort banden. Ja, du menar som en balconette, det har jag sedan tidigare svarade jag. "Ja men ha den då!" svarade hon!!! Ehhh, men jag vill inte ha den.... Jag kom mig hem med en bh som går att använda som balconette och halterneck samt genomskinliga bh-band. Felköp eller inte, det återstår att se. Jag förstår att den lilla flickan i skobutiken trodde att jag jobbade där. För särskilt serviceminded var personalen i Kringlan inte alls idag. Jag svarade i alla fall på tilltal, berättade var toaletterna låg och bekräftade hennes val av sandalett. Hoppas att det gick vägen, att hon fick betala sina skor. För de var jättefina och passade henne bra, de var vita.

Morsdag

2011-05-29T11:09:00.006+02:00

Tårta bakad med mycket kärlek av mina kärlekar!

Full aktivitet råder i köket. Hektor springer fram och tillbaka och avlägger olika lägesrapporter. "Vi bakar bröd i köket bara, till Helge." Allvarligt ansikte, nästan lite för allvarligt. I nästa sekund kommer han glädjestrålande och erkänner att det är en överraskning - till dig mamma! Jag och Helge sitter i fåtöljen, lyssnar på Veronica Maggio och bloggar uppenbarligen. Det är ganska behagligt. Ganska långt ifrån syskongnabbet för en liten stund sedan som resulterade i att en lillebror väcktes ur sin förmiddagsvila tidigare än vad som var meningen.

Morsdag idag alltså. Mina tankar går idag till min egen mamma. Och hennes mamma - min mormor. Som gick bort i bröstcancer alldeles för tidigt. Min mamma fick aldrig chansen att uppleva det jag har förmånen att göra. Att ha en vuxenrelation till sin mamma. Något som jag ser som en självklarhet men absolut inget man kan ta förgivet. Jag är så glad över att min mamma finns i mitt liv. Att hon är närvarande, att hon bryr sig, att hon ställer upp och bara finns där. En relation extra viktig efter det att man själv fått barn, det är så värdefullt att ha någon man kan fråga om råd, någon som stöttar när det är svårt och som finns där för ens barn i vått och torrt. Vi har gjort många roliga saker tillsammans. Bara vi två. Något jag tror mamma värdesätter extra mycket just för att hon inte haft den möjligheten själv. Men vi har lika roligt när vi träffas allihopa!

Man brukar säga att det är barnen som väljer sina föräldrar. Jag har gjort många val i mitt liv, somliga bra och andra mindre bra. Mitt val av mamma måste räknas som ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv. Jag säger det nog för sällan. Mamma, jag älskar dig, tack för att du finns!

Morsdagsfrukost !

Finaste mommo med ett av barnbarnen, honom träffade hon när han bara var några dagar gammal.

Att vara med barnbarnen prioriteras högt, här utanför cirkusen. Pim Pim askar ligger alltid tillhands i mommos väska.

Skor, blommor och dynor

2011-05-28T21:17:00.003+02:00

I dag har vi varit effektiva och bockat av flera punkter på min att-göra-lista. Vi åkte till Södertälje där vi köpte nya skor till Hektor, kläder att ha på skolavslutningen till Hugo, blommor till baksidan och så tittade vi på nya dynor till utemöblerna. De gamla dynorna blev blöta och mögelangripna efter att ha legat i dynboxen under höstens regn och väta. Jag gillade verkligen de dynorna, svarta med en vit kant från United colours of Benneton. Inte så smutståliga men sköna att sitta på och stilrena. Efter att ha gått och klämt och känt har vi bestämt oss, det blir en multirandig dyna med en riktig somrig känsla. Ett prisvärt alternativ, lätt att byta ut efter sommarens grillkvällar med ketchupkladdiga fingrar och sommardagarnas glass och jordgubbsmunnar. Alla ska kunna sitta vid bordet, stor som liten.

Matord

2011-05-27T21:30:00.003+02:00

Helge gillar mat. Det märks i hans ordförråd. Han är lite som Hugo var i hans ålder, vi förstår honom men alla ord är inte klockrena. Jag och Hektor skrattade gott när vi var och handlade och Helge sa "guka"(gurka) med lite skånskaccent. Andra matrelaterade ord är "bibip" (ketschup), "gass" (glass), kaka, "ggi" (yoggi). Eller mat och mat...

"Buffa"

2011-05-26T22:07:00.004+02:00

Jag har dragit på mig en förkylning, en förkylning som inte riktigt vill ge med sig. Jag har varit rätt trött på kvällarna. Helge däremot har haft lite svårt att komma till ro. Sviterna efter en 50 årsfest och lite för mycket sömn under dagarna är förklaringen. Patrik och Helge har varit uppe, myst och läst. Helge älskar böcker. Han går till sin"bokhylla" och väljer böcker med stor beslutsamhet. Tar tag i en bokrygg, synar boken, ställer tillbaka, synar nästa till dess att han hittar det han vill läsa. Böckerna om Mulle Meck och hunden Buffa tillhör favoriterna. "Buffa" säger han när han vill att vi ska läsa dem för honom. Just den lilla detaljen hade gått Patrik förbi, att Mulle Mecks hund heter Buffa. Då är det bra att hyllan är i rätt höjd så att man kan hämta den rätta boken.

Mmmmm....

2011-05-26T21:55:00.002+02:00

Snälle maken kom hem med den här ikväll. Det kommer inte att bli en favorit men den var helt ok. Kokossmaken tog över en aning och i kombination med bananen blev den lite sötsliskig. Men trots vissa tveksamheter angående smakkombon är chokladen snart uppäten. Kräsen? Inte jag.

Äntligen...

2011-05-20T12:56:00.003+02:00

...som jag har väntat. Försökt lirka fram. Nu sitter det, nästan. "Mamma".

Helge lärde sig säga mamma först men när pappa också hamnade i hans vokabulär föll på något konstigt vis mamma bort. Fram till nu har både jag och Patrik varit "pappa". Men nu, med viss tveksamhet kommer det ma-ma.

Side

2011-05-18T17:07:00.017+02:00

Fredag den 13 maj fyller jag år. Jag blir 36. Jag har egentligen ingen åldersnojja men när det inte längre är tio år sedan en händelse inträffade utan tjugo, då känner man sig en aning gammal. När jag var 14 år åkte jag på min första utlandsresa tillsammans med min mor, far och bror. Vi åkte till Side i Turkiet. Jag kommer ihåg en hel del, utflykterna vi gjorde upp till bergen och på Manavgatfloden. Promenaderna i Side, mattaffärerna, äppelteet, den turkiska glassen (som jag inte fick smaka för man kunde ju bli magsjuk), nejlikan jag fick av en gammal farbror och mycket mer. Side var ett ganska nytt resmål då,bara en liten by. Nu 22 år senare åker jag med min familj till samma destination. Mycket måste ha hänt sedan dess. Det ska bli spännande att få uppleva det på nytt

Vi kommer fram mitt i natten. trots att flygresan bara tar tre och en halv timme så blir den totala resan så mycket längre. Vi brukar föredra att åka tidigt på morgonen, det känns lättare att stiga upp mitt i natten och sätta sig i bilen för att åka till Arlanda än att starta sin resa (framför allt hemresan) sent på kvällen. Men nu fanns det inga alternativ. Hugo beklagade sig lite och tyckte inte att det skulle kännas som om vi åkte utomlands då vi inte skulle behöva stiga upp mitt i natten. För barnen är det lite av tjusningen att åka på semester. Men trots att vi kommer fram så sent och har varit på resande fot länge går allt relativt smidigt bortsett från lite små bryt från Hektors sida då han väcks ur sin sömn.

Hotellet vi ska bo på heter Side Village och är ett trevligt, barnvänligt hotell med vattenrutschkanor, liten lekplats och stora lägenheter med pentry.Det är skönt att kunna äta frukost på rummet och även någon enklare lunch för barnen ibland.

De första dagarna av vår semester kantas av lite regn och åska, men vi har även sol trots att den riktiga sommarvärmen inte riktigt vill infinna sig. Vi anpassar oss efter vädret och promenerar i området där vi bor den första dagen. Vi går ner till stranden och avslutar i hotellets poolområde på eftermiddagen. Följande dag åker vi till Manavgat där det är marknad. Vi åker dolmus in till stan. Den är, vilket namnet även syftar på, proppfull. 10 skumpiga minuter senare är vi framme och vi går till marknaden. Samma saker i alla stånd. Hugo provar på att pruta, ibland går det ibland inte. Vi kommer därifrån med en cool t-shirt till Helge och en joggingdress till Hugo. Lunchen intas på Burger King där vi även stannar en extra stund i skydd av regnet lekandes i deras lekhörna. Helge kan åka rutchkanan själv och springer runt stolt och glad och visar sina färdigheter om och om igen. När regnet upphört går vi ut igen. Vi går över floden, upptäcker ett mysigt kafé där vi äter glass, kadaif (som baklava fast med mycket mer socker - så gott!) och dricker turkiskt kaffe. Vi vandrar vidare, kommer fram till basaren där vi kollar runt lite innan vi sedan åker hem igen. Det är de här delarna jag gillar bäst, det spontana, att upptäcka de mindre turistiga delarna. Eftersom regnet vräker ner bestämmer vi oss för att äta på hotellet, eller det finns faktiskt inga alternativ. Buffén som delvis är uppdukad utomhus får man gå till genom en gång av parasollet för att slippa bli genomblöta.

Kadaif...så gott!

Fortfarande ingen strålande sol men inte heller regn. Dolmus igen men denna gång till Side stad. Vi hade egentligen tänkt bada på förmiddagen för att sedan åka in till Side på kvällen och äta födelsedagsmiddag där för idag fyller jag år. Men vi vänder på det istället, födelsedagslunch och sedan bad, det funkar lika bra. Jag kände inte igen mycket. Ingången till staden, huvudgatan och eventuellt en mattaffär som låg på ett loft är det som känns bekant. Då var det lite provisoriskt, lite hemmasnickeri, idag är allt tipp-topp och väldigt modernt. Lite som Rodhos stad fast i nyare tappning. Efter en planlös strosning hittar vi den, lunchrestaurangen. Mysig, lite avsides belägen på en bakgata med uteservering, turkisk mat, barnmeny, barnstol - perfekt. Hugo pratar på på engelska, konverserar, frågar när han inte vet hur han ska säga. Han börjar bli stor. Helge är fascinerad över det mesta, fåglarna som sätter sig på bordet, böneutropen och de busiga servitörerna som nyper honom i de tjocka kinderna. Hektor blir lite blyg när hatten dras ner eller någon kommenterar hans Ben 10 saker. En tur till havet, lek bland ruiner och glass toppar dagen. Sedan åker vi tillbaka och solar på hotellet. Efter ett tag drar det ihop sig och det börjar regna och åska, Hugo trotsar vädret och åker vattenrutchkana gång på gång. Middagen äter vi på en ganska sunkig kebeberia helt och hållet på mitt initiativ. Vi hade tänkt äta en enklare middag och där vi går ser jag en ganska fin meny på en kebaeria. "Här kan vi äta! Kom!" Är du säker på det, undrar Patrik misstänksamt, han känner mig. Vi sätter oss ner, börjar beställa och jag känner mer och mer att det kanske inte var ett så bra förslag trots allt. Men vi kan ju inte gå nu, tycker Patrik. Men när de inte har cheesburgare till killarna ser Patrik en öppning. "No beyeti, no iskenker then!" Men killarna på kebaberian ger sig inte (vi är de enda gästerna där och de släpper oss inte så lätt), de kan fixa cheesburgare, grannrestaurangen har. Patrik står på sig och vi får rätt sura blickar. En liten stund senare står de framför oss och visar upp hamburgerbröden. Jag ger med mig. Vi äter där. Det ångrar vi inte, maten smakar riktigt bra.

Coola killar

Familjebilden blev bara på tre av oss, de andra två ville inte vara med.

Och så, äntligen det vi väntat på, strålande sol och värme. Vi tillbringar resten av semestern på stranden eller i poolområdet. den riktiga semesterlunken infinner sig även då det ibland är svårt att tillgodose allas intressen. Hugo kan vara lite svår att få med sig till stranden eller poolen, han vill hellre hänga på rummet och spela garageband och inte alls bada! Efter diverse övertalningskampanjer ger han med sig och badar mest av alla! Hektor trivs också i vattnet och Helge likaså. Till och med Patrik (familjens blomkruka(badkruka)) badar de två sista dagarna.

Sammanfattningsvis blev det en riktigt bra resa. Alla ville stanna ytterligare en vecka, Hektor i sju! Det är ett bra betyg, oftast brukar barnen få lite hemlängtan och en vecka brukar vara en lagom längd på resan. Allt har fungerat bra med Helge också. Får han bara mat och sömn så finner han sig utan minsta problem i nya miljöer och situationer. Alltid redo för nya upptåg med bröderna.

Påsken i bilder

2011-04-25T21:25:00.005+02:00

Redo för årets påskparad. En Slipknot trummis, en påskhare/påskkärring och en cool kille :)

Påskhäxan var lite läskig men väldigt rolig.

Målning av ägg

Slovensk påsktallrik, ett måste till påsk.

Berry Boost, bra att ta till när storbröderna får godis även då det slinker ner lite choklad i den lilla magen ibland.

Mumsande killar

Först var det vår, sedan blev det sommar!

Alla mina killar på cykel :) Alla gjorde en strålande insats och cyklade 6 km.

Upp och...

...ner

Det gäller att vara med...

2011-04-16T21:29:00.002+02:00

Det händer saker här hela tiden. Helge är inne i en ganska aktiv fas, han förstår det mesta och vill vara med där det händer. Han älskar att hjälpa till med alla vardagsbestyr och utför alla rutiner så som att borsta tänderna, tvätta sig, duscha, klä på sig utan besvär. Säger vi att han ska borsta tänderna går han direkt till badrummet, klättrar upp på pallen och är vi inte där tillräckligt fort och servar med tandkräm och tandborste får vi höra det. Ja, han "pratar" ganska högt. Sedan ska det drickas. Kranen ska vara på sedan sköljs tandborsten under det rinnande vattnet (inte så resurssnålt...) och tandborsten åker in i munnen. Ett ljudligt slurpande och sedan samma procedur igen. I dag kom Helge in på toaletten till . "Dricka" sa han. Jag förstod inte riktigt vad han menade, tänderna var redan borstade. När jag gick ut från toaletten upptäckte jag en stor blöt fläck på golvet. Spåren ledde in i tvättstugan. Och där inne, i skurhinken låg Helges nya gympaskor och guppade. "Dricka" kan tydligen både små gossar och skor göra....

Sneak peek

2011-04-09T22:59:00.004+02:00

Jag har suttit och lekt lite i ett ritprogram som Hugo har lärt mig. Jag ligger långt efter honom vad gäller datorer och annat tekniskt. Men jag lyckades faktiskt få ihop lite bilder kring hur jag tänker mig Helges rum. Det växer fram lite i taget. Basen blir svart och vitt med inslag av grönt. Det roliga är att rummet redan nu används flitigt trots att det inte på långa vägar är klart. Det verkar lovande.

Matplats vs lekrum

2011-04-04T22:17:00.003+02:00

Före

Då var det gjort. Bordet och stolarna är borta. Jag trodde inte att det skulle kännas så här, lite fånigt, men jag saknar faktiskt vårt bord och stolar. Matplatsen var rätt fin...Men nu måste vi tänka lite praktiskt. Vårt hus är inte så stort, 134 kvm för att vara exakt, fördelat på tre sovrum och ett vardagsrum samt kök. Det innebär att det är ett rum för lite om inte barnen ska dela rum. Hektor har länge velat dela rum med Helge och det är ju jättepositivt. Samtidigt är det bara ett år kvar till dess att Hektor börjar skolan, det finns hur mycket smålego och annat smått i rummet och det ligger på övervåningen. Alternativ två har varit att bygga till ett rum på övervåningen. Men då skulle tv-hörnan försvinna plus att det skulle bli ett väldigt litet rum. Alternativ nummer tre har inneburit att ta bort "matsalsdelen" och göra om det till ett lekrum. Väga för och emot (stora beslut, jag vet) fram och tillbaka landade vi i alternativ nummer tre. Patrik har väl inte varit odelat positiv men jag lyckades övertyga honom att det är det bästa sättet att använda våra utrymmen på. Nu ska vi fixa iordning till Helge här nere, jag misstänker att de andra killarna också kommer att hänga här en hel del. För att det ska smälta in i inredningen här nere vill jag hålla mig i färgskalan: svart, vitt och grått med någon accentfärg. Det kommer nog att bli en lång bänkskiva där killarna kan sitta och rita och där även Helge kan stå och leka. Lite svart/vita bilder på vilda djur (som Patrik fotat när han var i Afrika) i svarta ramar, en läshörna, kökslek och en stor lekmatta på golvet. Det kan nog bli bra det här! "Efter" bilder kommer när det börjar bli färdigt.

Dagens nya ord...

2011-04-04T15:11:00.003+02:00

...baklugg. Och kan man ha baklugg så måste man naturligtvis också ha framlugg. Detta får mig att tänka på ett annat ord som fick tillägget fram- och bak innan man kom på ett mycket bättre ord som fick ett större genomslag. Men hur som helst konstaterade Hektor att Helge har väldigt kort lugg, nästan ingen alls. Men för att trösta stackars Helge som nästan ingen lugg har sa Hektor "men du har jättelång baklugg, Helge!"

Helge 15 månader

2011-04-03T22:38:00.005+02:00

Utvecklingen går framåt, nya språng och nya faser. Nu går Helge obehindrat inne och ute ( även då mamma gärna håller i handen då hon får). Det är roligt att "hjälpa till" hemma, plocka ur diskmaskinen, tvättmaskinen och sortera skor! Klättra är också spännande, trappan är sedan länge ett utforskat område och uppför den går det i rasande fart. Även då man måste stanna till ibland och vinka till de som stannar kvar där nere. Att klättra på pallen på toaletten och sedan stå där och borsta tänderna och själv skölja tandborsten är stort. Det mesta vi säger förstår Helge. Men vissa ord låter förvirrade lika. Hus och ljus till exempel. Vi stod utanför vårt hus och jag påtalade det för Helge. "Titta det där är vårt hus!" Helge formade munnen och sa" hus"? Nej, han formade munnen och började blåsa.

Säger "ja" och "nej". Skakar på huvudet när det är något han inte vill.
Lever sig in i böckerna vi läser. Skrattar om någon är glad, gör ett gnällig ljud om någon är ledsen.
Tycker om att vara på Hektors rum. Där leker han med allt, plastdjuren, bilarna, gitarrerna, småfigurer, playmobil - allt är spännande. Frågar vi honom om vi ska gå ner när han är där möts vi av ett intensivt huvudskakande och ett klart "näej, näej".
Det är inne att vara ute tycker Helge! Han går till hallen och drar i sin jacka och gör ihärdiga försök att få på sig stövlarna. Han håller upp foten i luften med handen samtidigt som han försöker få in foten i stöveln.
Att prova Hektors mössor och vantar är också roligt.
Visar tydligt sina känslor. Tycker om att mysa både med storebröderna och med oss. Skrattar och busar och märker genast om han får med sig bröderna. Då kan man till och med stoppa ost i näsan :) Och arg kan han bli. Arg om Hektor tar något ifrån honom eller om vi inte kan läsa boken han kommer med precis i den stunden.
Äter det mesta, säger "mmmmm" om det är något som är riktigt gott.

Alla onda ting är tre?

2011-04-01T23:44:00.010+02:00

På informationstavlan på förskolan stod det att läsa följande "Vi har ett fall av magsjuka. Det går löss. Det går vattkoppor". Vattkoppor har alla tre haft så det kan vi ju räkna bort direkt, löss har vi aldrig haft, det känns obehagligt men relativt lugnt ändå. Tre av fem familjemedlemmar är korthåriga, luskam finns hemma och sedan är det väl bara att schamponera och kamma på. Men magsjuka - det är min stora skräck. Jag har fobi för att kräkas, kan i princip bara torka upp efter mina egna barn utan att själv stå och hulka men det är knappt. Tyvärr fick vi inte välja vad som skulle komma att drabba oss. Vi drog den riktiga nitlotten, ja precis - magsjukan. Först ut blev Helge. Det började i torsdags eftermiddag. Efter att ha sovit middag började han helt plötsligt att kräkas. Sedan fortsatte det under kvällen och natten och även under gårdagen. Men framåt eftermiddagen började han pigga på sig. Hur många till som faller dit återstår att se. Men jag skulle hellre ta de där lössen, om jag fick välja.

Här kommer ett litet urval av bilder från de soliga dagarna:

Helge mumsar bulle i solen.

Helge gillar sina bandyklubbor.

Helge och kompisen Axel åker skrinda.

Bobby car är också kul!

Saknaden och ett par pyjamasbyxor

2011-03-30T17:40:00.003+02:00

Vilken dag! Solen har visat sig och vi har tillbringat större delen av dagen ute. Vi har hängt med Axel och hans föräldrar, fikat, promenerat och bara njutit av solen och ljuset. Både dagen och gårdagen har startat lite tidigare än vanligt. Eller, vi har kommit i gång tidigare. Patrik har varit på konferens vilket har inneburit att jag lämnat Hugo på morgonen. Nya rutiner kräver lite mer planering. Lite mer logistik. I vanliga fall fixar Patrik frukosten, barnen hämtar det de vill ha på sig ur sin garderob, Hektor kan titta på tv på morgonen och ta det lite lugnt då han börjar klockan nio. Nu har det varit dukat frukostbord kvällen innan, tre klädhögar uppradade i soffan och inte så mycket tv-tittade. Det senaste gjorde mig inte till den populäraste mamman då Hektor inte fick se Ben 10 igår. Men bortsett från det har det flutit på bra. Inga större konflikter. Alla tre barn mätta i magarna, påklädda, kammade och borstade i bilen 7.50 sharp! Kanske inte ska säga för mycket så att Patrik tycker att jag kan fortsätta med lämningarna. Även då det gått bra så har vi saknat Pappa Patrik, som Hektor brukar kalla honom. Jag kan tycka att det är skönt första kvällen, att gå omkring och fixa med lite småsaker. Sånt jag inte brukar göra när Patrik är hemma. Det kan vara att rensa ur en garderob, sy något eller något liknande. Det låter verkligen jättetrist men det är lite terapi för mig. Men sedan, när det börjar bli dags att gå och lägga sig. Då är det tråkigt och...lite läskigt. Jag är mörkrädd, har alltid varit och kommer nog alltid att vara. Larmet är min bästa vän, lilla sos-dosan ligger inom räckhåll på sängbordet och Helge behöver bara pipa till lite så ligger han i sängen bredvid mig. Inte mycket till beskyddare men hans små andetag är lugnande. Men nu räcker det, nu vill vi att Pappa Patrik kommer hem! Hektor som kom och kröp ner hos mig i morse sa "men var är pappa, jag längtar efter honom!". Hugo vill absolut vara vaken när Patrik kommer hem ikväll. Och Helge. Han som inte har så många ord ännu, uttryckte även han sin saknad. "Pappa" sa han och drog i Patriks pyjamasbyxor som hänger på toaletten. Så välkommen hem pappa Patrik - du är efterlängtad!

Konsten att vara snäll

2011-03-29T21:59:00.008+02:00

I dag vid middagsbordet avhandlades snällhet. Anledningen var att Hugo rätt som det var hävde ur sig att Ben Ten, som Hektor älskar, var kasst. "Hur skulle du känna om någon sa att Iron Maiden var dåliga?" frågade jag honom. "Jag skulle inte bry mig, förresten var det två i klassen som sa det idag." Hugo ser ledsen ut och jag påtalar detta. Att han visst verkar bry sig och att även Hektor gör det när han säger som han gör. Att världen skulle vara bra tråkig om alla tyckte exakt lika! Att olikheter berikar. Alla har rätt att tycka, tänka och känna som de vill och att man måste respektera det. Alla människor är lika mycket värda. I stället för att säga att någonting är dåligt kan man tala om vad man tycker är bra och lyssna på andra för att höra hur de resonerar. Min vän Cicki skrev om snällhet här om kvällen. Jag frågade killarna hur de tyckte att man var om man vara snäll och om man kan vara för snäll. Att vara snäll är att dela med sig och säga snälla saker. För snäll kunde man vara om man gav bort alla sina saker som man fortfarande ville leka med. Då var man ju inte snäll mot sig själv, tyckte Hektor. Att vara snäll är att vara inkännande, att kunna se sina egna och andras behov. Att kunna stå för det man tycker men också att kunna kompromissa. Ibland kanske de egna behoven får stå tillbaka något för att det tjänar ett högre syfte. Jag tror att snällhet är en underskattad egenskap bland oss vuxna. För barn är det en självklarhet - är man snäll får man vara med. Och precis så fungerar det ju för oss vuxna också, eller hur!? Att vara snäll är en styrka. Inte en svaghet.

Lucky Ellen & New Phil

2011-03-22T22:44:00.003+01:00

...heter ett klädmärke som har helt underbara barnkläder. De säljs via hemförsäljning. I kväll hade jag chansen att se dem live hemma hos Susan (som har Mariefreds Handelsbod & Leksaker) då Sara presenterade kollektionen. Flickkollektionen hade ett större utbud än pojkkollektionen. Det fanns tunikor, klänningar, linnen och kjolar. Till killarna fanns det mest skjortor. Men vilka skjortor! Välskräddade med små fina detaljer och i snygga färgställningar. Mina tankar gick till Boomerang och Gant, två andra kända märken med lite marintima inslag. Nu är ju Hugo mer en "rocker" och Hektor, ja lite mer "Toy Story" kanske? Men jag ska se om jag kan övertyga Hektor om att köpa en skjorta för de var riktigt, riktigt snygga.

Vårens första skrapsår

2011-03-22T21:57:00.004+01:00

Våren är här nu, det tycker åtminstone jag och Hugo. Hektor litar inte riktigt på mitt omdöme och valde att köra på den invanda linjen med vinterkläder idag fast jag föreslog att han skulle ta vårkläderna. "För tänk om FRÖKNARNA säger att det inte räcker med bara vårkläder! Och förresten så är man ju ute mycket längre på förskolan och då kan man ju börja frysa." Hugo däremot lyssnade mer på sin mamma (i alla fall när det gäller sådana här saker) och tog glatt på sig sin vårjacka med en extra tröja under. De nyinköpta överdragsbyxorna är dock ett minne blott. Kvarglömda någonstans så det blir väl till att köpa ett par nya...igen. Jag och Helge traskade iväg på babysång i vårsolen och efter vi hämtat killarna kändes det som om vi inte riktigt ville gå in igen. Vi tog på stövlar och galonisar och tog en promenad till Ekbacken, vagnen lämnade vi hemma. Men redan ute på uppfarten gjorde Helge sin första vurpa och stod på näsan. Som tur var gick det bra. Lite nässkrap och en fläskläpp. Men lite ostadigt är det att gå utomhus. Roligast ute var gruset, tyckte Helge som lika gärna kunde ha suttit precis utanför huset och studerat gruset. Men det hade kanske inte varit så roligt för Hektor.

Hektor i sandlådan.

Grus är spännande!

Husmortips

2011-03-16T21:26:00.002+01:00

I dag har det gått åt en hel del bakpulver. Några kakor eller bröd blev det inte, däremot rena väggar. Jag har länge stört mig på våra vitmålade väggar som ca. en meter från golvet och upp på väggen är allt annat än rena. Visst har jag gjort halvhjärtade försök med en fuktig trasa men resultatet har uteblivit. I dag googlade jag "hur tvättar man målade väggar" och hittade ett riktigt husmorstips - gnugga med fuktig svamp doppad i bakpulver. Nu är väggarna rena igen, för hur länge återstår att se....

Fun house 4 kids

2011-03-14T18:59:00.004+01:00

Den enda bilden jag fick, sedan la kameran av...

Studiedag för skola och förskola, tre barn hemma. Dagens aktivitet blev "Fun house 4 kids". Ett lekland i Södertälje. Modell mindre vilket passade ypperligt då jag åkte själv med killarna. Nu kunde jag i lugn och ro sitta ner med Helge och ge honom mellanmål samtidigt som jag hade koll på killarna i leklandet hela tiden. Att det var en vanlig måndag, inget skollov eller dylikt gjorde att vi hade hela stället för oss själva. Bortsett från Hugos klasskompis med lillebror och två kusiner. Det var tre trötta, svettiga och glada killar som åkte därifrån. Dit åker vi tillbaka!

Koll på sin kropp

2011-03-14T18:24:00.002+01:00

Helge vet var ögat, näsan, munnen, magen och håret sitter. Vi frågar och han pekar. Tydligen har han koll på ytterligare en detalj på sin kropp. I dag duschade han och satt med schampoflaskan i högsta hugg, flaskan med Snobben på. Han satt och masserade in schampot i sitt hår och pekade på hunden på etiketten. "Ja, titta har du sett, Snobben!" sa jag då. Varpå Helge tittar ner på sina nedre regioner och pekar på, just det- snoppen!

Tre lajvare och två föräldrar

2011-03-12T18:58:00.005+01:00

I dag besökte vi Torekällberget för första gången den här säsongen. Solen sken och temperaturen låg kring + 5 grader, en riktigt härlig dag. Vi började med att äta vår matsäck i "Bondens år"-stugan. Helge är så pass stor nu så han mumsar likadan matsäck som de stora killarna, pannkakor, pizzabullar och yoghurt. Och visst ser han nöjd ut!?

Sedan spanade vi in djuren. Helges favoriter fanns på plats. Kossorna och hästarna. Kossorna lät inte riktigt så som vi lärt honom här hemma, de brölade som om de var brunstiga eller hungriga. Jag är ju ingen djurexpert men lät gjorde de. Helge blev inte rädd utan tittade bara och skrattade. Efter att ha tittat vidare på getter, får och kaniner gick vi mot "Forntidsbyn". Killarna älskar att vara där och leka. De klädde ut sig, utrustade sig med svärd och sköld och lekte och lekte. Kanske med ännu mer inlevelse då de båda fastnat för tv-serien "Barda".

En härlig dag som avslutades i soffan med Melodifestivalen. Skålarna med chips,ostbågar och choklad fick flyttas runt för att Helge inte skulle få tag i dem. Han gick runt bordet och sa: mmmm, om allt gott som fanns i skålarna. En och annan ostbåge slank ner i den lilla magen...

Hemkunskap

2011-03-11T12:40:00.002+01:00

På Hektors förskola har de hemkunskap. Barnen brukar få baka något gott till mellanmålet som de äter på förmiddagen. De har bakat scones, semlor och nu senast - pizzabullar. Hektor berättade med stor inlevelse hur det hela hade gått till. Det var alltifrån hur man skulle hålla kniven till vilka ingredienser som ingick i receptet. Önskemål om att få baka pizzabullar här hemma dök också upp. Så idag gjorde vi en gemensam insats. Jag rörde ihop degen medan Hektor förberedde innehållet: oststavar och skinkhalvmånar. Sedan fick han kavla ut degen, bre på ketchup, lägga ut ost och skinka och till sist strö på örtkryddorna. Han rullade ihop degen och måttade med kniven var jag skulle skära degen. Han rodde i land projektet galant och pizzabullarna blev jättegoda!

Fikapaus

2011-03-04T22:13:00.003+01:00

Fikapaus i Södertälje. "Jag vill sitta bredvid Helge" säger Hektor. Så klart får han det, till bådas glädje! "Kaka" och Mer är gott. Banan också.

Vårens första glass

2011-03-04T22:06:00.002+01:00

I går torsdag och Hugos tidiga dag. En dag då vi brukar passa på att ta en fika, gå på biblioteket eller helt enkelt bara åka hem och slappa lite innan vi hämtar Hektor från förskolan. I går ville Hugo köpa glass och äta den ute i solen. Vi satte oss vid Rådhuset och njöt av solsken och glass.

Kalas

2011-03-04T20:52:00.003+01:00

Hektor ska på kalas imorgon. Vi hörde oss för och födelsedagsbarnet i fråga önskade sig pyssel, ritgrejer eller en klänning. Valet av present blev lätt, pojkmamma som jag är. Självklart köpte vi en klänning. En härlig maxiklänning med vit botten och lite paisleyinspirerat mönster i rosa och lila. När jag skulle leta efter klänningen på webben (där den tyvärr inte fanns) hittade jag dessa gobitar. Hade vi en flicka skulle dessa små nyckelplagg införskaffas inför den kommande våren.

Jeans+jacka=vår Här i ny tappning. En helt underbar jeanskappa. Jag är svag för detaljer, det blommiga fodret är en sådan.
Vårfräsch tunika i blått och vitt, lika fin till jeansen som till ett par leggings.
Söt klänning med blommönster (jag har en liknande)

Bilderna kommer från Lindex.

Måste bara tipsa...

2011-03-03T11:32:00.002+01:00

..om ett fantastiskt recept. Bor man på landet så är man inte bortskämd med take away mat. Det är långt till närmsta sushi-indiska-italienska, you-name-it hak... Därför blev jag så glatt överraskad över tidningen Buffé´s recept på chicken tikka masala. Artikeln handlade just om food trunks och hur man lätt kan omvandla restaurangrecepten på hemmaplan. Så gott, det smakade indiskt på riktigt! Barnen tyckte att det var lite starkt, de fick en extra klick matyoghurt på maten, det svalkade gott. Patrik gjorde en variant på gurksalladen och skivade gurkan tunt och snabbmarinerade den i vinäger, salt och peppar. Nu ska jag testa de andra recepten och se om de är lika goda.

Ingredienser

600 g kycklinglårfilé
3 dl basmatiris
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 burk krossade tomater (400 g)
1 msk finhackad ingefära
3 msk tikka masala curry paste eller 1 påse tikka masalaspice mix (40 g)
1 1/2 dl sötmandel
1 dl matyoghurt (10%)
1 dl vispgrädde
smör
salt

Gurksallad

1 gurka (ca 400 g)
1 dl matyoghurt (10%)
1 tsk torkad mynta

Gör så här

1. Koka riset enligt anvisning på förpackningen. Skala och skär lök och vitlök i strimlor. Bryn kyckling , lök och vitlök i 2 msk smör i en gryta eller en stekpanna. Krydda med 1 tsk salt.
2. Tillsätt krossade tomater, ingefära, currypaste eller kryddmix och sötmandel. Låt koka under lock ca 10 minuter.
3. Plocka upp kycklingen ur grytan och lägg åt sidan. Mixa såsen jämn med stavmixer eller i matberedare. Lägg tillbaka kycklingen i såsen och tillsätt yoghurt och grädde. Koka ytterligare 2 minuter.
4. Hyvla gurkan i långa remsor med en potatisskalare. Blanda gurkan med yoghurt och mynta. Krydda med 2 krm salt. Servera grytan med riset och gurksalladen.

Bilden och receptet är hämtat från ICA´s hemsida.

Helge 14 månader

2011-03-03T10:26:00.004+01:00

Helge ritar.

Helge gillar att leka med alla leksaker på en gång, läs "riva ut"....

Tänderna kommer, flera åt gången. Nu finns det tio tänder att borsta. Ytterligare tänder är på väg.
Toy Story är det bästa som finns, tycker Hektor och så även Helge! När filmen går varm här hemma sitter Helge med och tittar, gärna i soffan. Dit klättrar han upp själv.
Klättrar upp på Hektors Stokkestol gör han också. Med- eller utan uppsikt. Det gäller att vara med, för när någonting är ajaj - då är det spännande! Helge tycker om att få sitta bredvid Hektor på stolen. Då delar de broderligt på Hektors mat och Helge ser så stolt ut där han sitter.
Nu går han allt mer. Flera steg i taget innan han sätter sig på huk eller kryper vidare. Håller vi honom i handen går han obehindrat.
Förstår det mesta vi säger. Skakar på huvudet när det är något han inte vill.
Säger "uppe" när han vill gå upp.
Hundar, hästar och fåglar (vovvov, ihhhha, kakkakk) gillar Helge.
Kompisarna på babysången och Öppna förskolan är roliga. Helge gillar att förse kompisarna med leksaker, oftast får de dem i munnen.
Många känslor kommer på en och samma gång, alltifrån pussar och kramar till att dra i håret, rivas och bitas.

Tiden går fort när man har roligt

2011-03-03T10:04:00.003+01:00

Hela 14 månader, med risk för att upprepa mig, vad tiden går fort! Är det inte så alla småbarns föräldrar känner? Några kanske med glädje andra med sorg och vemod. Eller kanske en blandning av både och? Känslan av att inte hinna med, att inte njuta tillräckligt finns nog ständigt där. Snart kör de moppe och har storlek 45 i skor, brukar Patrik säga. Men även om tiden går fort, framför allt småbarns-tiden så har varje ålder sin charm. Det är klart att det är fantastiskt att få hålla den lilla babykroppen nära, nära och snusa på huvudet med de små fjunen som luktar så ljuvligt. Men sen kommer allt i rasande fart, blickar som möts, leenden, gurglande ljud, förmågan att använda sin kropp, rulla, sitta, krypa, gå, de första orden, alla tankar och funderingar, den egna viljan, att kunna formulera sig - en helt unik, egen person. Att älska och stötta genom livet, i med- och motgång. Alltid, alltid, denna villkorslösa kärlek mellan föräldrar och barn. Och det finns inget, absolut inget som går upp mot det. Oavsett om skostorleken är 19 eller 45.

Mmmmm...

2011-03-03T09:50:00.003+01:00

Sitter och njuter av en god smörgås och en latte, lyssnar på fågelsången genom det öppna fönstret och tittar till Helge lite då och då där han ligger ute sover. Tanken var att vi skulle iväg på Öppna Förskolan idag men Helge somnade innan jag lämnat Hektor och Hugo ska hämtas klockan 12.00 idag så det känns bara stressigt. Jag låter honom sova istället så tar vi det lite lugnt här hemma innan vi hämtar Hugo. Eventuellt blir det en sväng in på biblioteket också. Känner mig faktiskt pigg och utvilad för första gången på flera dagar nu. Helge har varit förkyld och sovit oroligt och vaknat flera gånger per natt. Men tack vare solljuset igår och en god natts sömn känns det mycket bättre idag! Och även om solen inte skiner idag känns det som om den är på väg nu...våren. Jag har inte känt det förut men nu, nu längtar jag verkligen!

Mer ugglor

2011-02-20T13:00:00.004+01:00

"Hallå, Angelica! Jag läste på din blogg att du gillar ugglor. Jag har en jättefin bild på en uggla som jag kan skriva ut åt dig om du vill..." Susan som har en gullig liten leksaksaffär överraskade mig med de orden en morgon. Några dagar senare låg en hel bunt med fina bilder på en uggla, en katt, en hund och alla möjliga sorters djur i brevlådan. Superfina motiv i härliga pastelliga färger. Bara att införskaffa ramar. Tack snälla Susan!

Fint sagt

2011-02-20T12:49:00.006+01:00

Helge hade på sig storbror Hugos snickarbyxor på babysången för några veckor sedan. Han fick många komplimanger för byxorna. Den finaste kom från Jonas, Sigges pappa. "Det är roligt när syskonen kan ärva av varandra, då finns det lite syskon-molekyler i kläderna". Han satte verkligen ord på mina känslor. För det är ju så det är, vissa kläder är så mycket Hugo, Hektor eller Helge. Kläderna bär på minnen och dofter. Därför finns det en låda i en av i klädkamrarna med kläder från storlek 50 och uppåt. Samtliga urvuxna, några är lagda åt sidan, några snart redo att användas igen för både andra och tredje gången. Fulla med syskon-molekyler. Fint!

Dåligt uppdaterat

2011-02-18T15:16:00.004+01:00

Jag har varit dålig på att uppdatera här. Eller, egentligen inte. Jag har massor av opublicerade inlägg som jag valt att inte lägga upp. Varför? Jag vet inte riktigt, jag har tappat fokus på det jag började skriva om. Min vardag, en slags dagbok där mina tankar och mina ord fick fritt flöde. Plötsligt kändes det ena eller det andra inlägget lite tråkigt eller lite fånigt... Men nu får det vara nog, jag är ju bara jag. Tillbaka på banan. Vi hörs!

Pippi på ugglor

2011-02-08T16:23:00.007+01:00

Det hela började när vi var i München i höstas. Jag hittade en underbar stickad klänning med ett ugglemotiv på. Självklart fick den flytta från München och bosätta sig min garderob i Mariefred. Efter klänningen väcktes mitt intresse för ugglor och ugglemotiv. Nu verkar det som om det finns ugglor överallt. Kanske har det lite med trender att göra. Jag är ju inte känd för att vara den första med det senaste precis och har väl inte riktigt hängt med i hypen... Till och med på babysången dyker de upp, ugglorna. "Vi leker träd, vi leker träd. Vi leker ihåligt träd. Vi leker träd, vi leker träd. Det bor en uggla i det. (Kupa händerna som små kikare, för dem till ögonen) Aoaoaoao-aoaohohoho, Aoaoaoao-aoaohohoho." Helge älskar sången, eller så älskar han bara att jag ser knäpp ut när jag sjunger den.

Inget köptvång up my...

2011-02-05T19:59:00.007+01:00

I dag spenderade jag och Helge eftermiddagen i SKHLM medan storebröderna och Patrik var på bio i Heron City. Så skönt att kunna strosa omkring utan att vara fokuserad på vad som inhandlas vilket är fallet när vi åker in hela familjen. Helge var till och med så nöjd att jag gick med på att stylas i håret med någon sensationell plattång. Absolut inget köptvång, kom bara med och lyssna! Jag satte mig (om än lite motvilligt i frisörstolen) sedan började det. Killen frågade om jag plattade håret ofta, om jag gillade lockigt hår och i så fall hur lockigt. En ganska tight lock eller en mer lös. Två varianter i håret. Jag svarade att jag föredrog den lösare och tänkte att jag skulle få spendera resten av dagen med två olika lockar i mitt annars så raka hår i SKHLM. Värre saker har jag varit med om. Att gå omkring med ett målat och ett omålat öga ser mer iögonfallande ut. Men killen fortsatte att locka slinga för slinga, pratade om ditt och datt. Kom osökt in på vilka färger det fanns på platttängerna och frågade vilken färg jag föredrog. Berättade att om jag gjorde reklam för den fantastiska plattången i min lilla stad så skulle jag få serum till håret gratis, och det till ett värde av 600 Kr. Sedan fortsatte han, frågade om jag ville se resultatet baktill. För att sedan fortsätta att locka den andra sidan. När allt var färdigt frågade han om jag ville betala cash eller med kort. Ehhh, jag måste nog fundera lite... -Men du får ALLT för 1000Kr, tång och serum. -Ja, men jag har två plattänger hemma och jag ska handla vårkläder, regnkläder, jackor och byxor till mina barn idag. Nya bud, -Jag hör att du ska spendera mycket pengar idag, så du får ett "specialerbjudande" du får tången för endast 780 Kr, men inget serum. - Jag får fundera på saken, jag vet var du finns om jag vill ha tången. Det stora Leendet övergår till en mer neutral min, inget köptvång. Eller hur? Jag skakar av mig olustkänslan. Är nystylad och fin. Går runt och shoppar resten av eftermiddagen. Men tar stora omvägar så att jag inte passerar "plattångskillen" igen.

Hemma äter vi Patriks fantastiska biff bourgogne. Den tillagades innan vi åkte och har stått och "gottat" sig riktig länge. Sedan blir det Mello i soffan med tre trötta killar. En slocknar, en tröttnar och går upp och en äter välling i skrivande stund. Slutet gott, allting gott.

Dikten som överträffade verkligheten

2011-02-05T19:39:00.003+01:00

Solen skiner, snön gnistrar. Det är fem grader varmt. Tänk om vi skulle äta mellanmål ute?! Ja, jag fixar snabbt ihop varm choklad, ostmackor, äppelbitar, kex och pepparkakor innan vi hämtar Hugo från skolan. Men medan jag packat ihop Helge i vagnen och mellanmålet under densamma hinner Hugo och Hektor bli osams ungefär fem gånger... Sedan ska vi ta oss från punkt A till punkt B. Hektor blir missnöjd över valet av destination, han vill inte alls gå till Ekbacken. Hugo klämmer fingrarna under pulkan strax utanför vårt hus. Jag känner hur min illussion om mysigt fika ute i solen håller på att rämna i kanterna. Finns det ännu hopp? Jag tror det. Vi fortsätter. Hektors strumpa korvar sig. Han kan inte gå en meter. -Håll ut, vi är snart framme, är min uppmaning. Hektor kan inte, det känns obekvääämt. Suck. -Hoppa upp på snowracern, båda två. Jag drar er till Ekbacken, där fixar vi strumpan och sedan äter vi mellanmål och åker pulka, ok? Bifall från två lintottar. I Ekbacken är det blåsigt och kallt. Trots det ska Hugo och Hektor sitta höst upp på snökullen och äta. Mätta och belåtna med lätt förfrusna fingrar åkte de några åk i backen innan vi går hem, in i värmen igen. Ibland överträffar dikten verkligheten.

Hektor kämpar med snowracern.

Helge satt skönt nedbäddad i vagnen.

Kontroll

2011-02-01T20:20:00.005+01:00

I dag, nästan en månad senare, var det dags för Helges 1-års kontroll. Den lille mannen följer "normal" kurvan vad gäller längd och vikt i princip exemplariskt. Efter längd- och viktkontrollen följde en snabb koll av hans färdigheter. Doktor Carina slog två klossar mot varandra gav dem till Helge och han svararade med att göra likadant. Godkänt. En liten, liten papperstuss placerades i min öppna handflata, Helge använder sitt lilla pincettgrepp och plockar upp den. Godkänt. Förstår han några enstaka ord? Ja. Godkänt. Klämma, lyssna, titta. Klart. Effektivitet eller löpandebandprincip?

Slut, handen visar att det är tomt. Annars är ordförrådet begränsat till lite djurläten, mamma, pappa, bapp (napp). Kroppsspråket och ordförståelsen är dock större.

Mycket bus blir det. Helge älskar att busa med bröderna och blir extra busig när de skrattar åt honom.

Imse, vimse spindel klättrar upp för trå´n... Helge gör rörelser och nynnar med. Andra favoritsånger är: Blinka lilla, Bom, bom låter stora trumman, Nyckelpigan. Alla givetvis med rörelser till.

Går gör han också, men bara fyra steg i taget. Sedan sätter han sig försiktigt på huk för att sedan krypa vidare.

Skakar på huvudet, oavsett om han menar ja eller nej.

Dagen i bilder

2011-01-29T15:39:00.006+01:00

Hektor och Patrik åkte på Mc-mässan i Älvsjö. Jag, Hugo och Helge åkte in till Mariefred för ett biblioteksbesök.

Hugo hittade flera spännande böcker, både fakta och skönlitterära. Själv kom jag hem med den här tidningshögen.

Dagens lunch blev betydligt nyttigare (och godare) än gårdagens. Hälsotallrik à la Angelica.

(Bild tagen av Hugo.)

Lyckades även smita in på BÅDE Waterlily OCH Äntligen. Desigualkappan fick följa med mig hem och så även setet med mössa, halsduk och vantar från Hillevi. Kappan heter passande nog: happy! Bilden är till dig pappa, är kappan fortfarande lika ful? ;)

Nu blir det poppisar och familjefilmen "Up".

Fredagsmys helt utan ironi

2011-01-28T19:45:00.006+01:00

Lillkillen var trött. Kvällens tacosmiddag kantades med en ganska högröstad Helge som kastade majs, riven ost och paprika omkring sig. Mysfredag? Ja, under de förutsättningar som råder. Riktigt lugnt är det sällan vid matbordet. En olycka händer lätt, ett glas kan spillas ut, bestick hamnar på golvet, någon vill byta ut mjölken mot vatten och så vidare. Men det är här och nu helgen börjar. Barn älskar upprepningar (hur ofta vill de inte höra samma saga eller se samma film om och om igen?) för det ger en känsla av trygghet, man vet vad som komma skall. Jag tror att det är extra viktigt i den tid vi lever nu, det finns så många valmöjligheter och barnen matas med nya intryck hela tiden. Helgen börjar med fredagsmys, tacos, glass och ett familjespel. Ett laddat ord för många vilket jag inte kan förstå. Men så har ju jag, precis som barn, svårt för ironi.

Spelsortimentet utökades när Hektor fyllde år.

Tre nya legospel fick han. Här bygger Hugo och Hektor ihop spelplanen.

Sedan kunde vi börja.

Hej mitt nya hälsosamma liv...

2011-01-28T15:09:00.002+01:00

...eller rättare sagt, hej dagen då lunchen ersattes med en semla. Nåja, på tre veckor har jag tappat lika många kilon (men vem räknar ;))och minskat midjeomfånget med två centimeter. Så om veckan nu inte blev så balanserad som jag tänkt mig är det ändå rätt okej. Saken är den att jag inte var så sugen på en korv, hamburgare eller kebab vilket var utbudet där Hektor ville luncha när vi var i Södertälje. Tyckte inte att det kändes så sunt och fräscht. Efter vi uträttat våra ärenden skulle Hektor klippa sig i Mariefred och sedan var det dags att hämta upp Hugo från skolan. Vid det laget var jag så hungrig och blodsockret så lågt att hjärnan slutat fungera. Det primitiva satte in och jag hör mig själv fråga Hektor om vi ska ta och överraska Hugo med semlor. Den rödgråtne killen i baksätet (han blev såå missnöjd med klippningen, som vanligt) hakar på. Gott med semlor! Detta ger ringar på vattnet, mössan åker av. Han frågar om håret ligger rätt och han undrar vad Hugo kommer att säga. Här kan precis vad som helst hända. Hugo är en stor sanningsägare... En glad skolkille hoppar in i bilen en liten stund senare. Hektor visar sin nya häst från Toy Story och sedan kommer den avgörande domen. "Tycker du att jag passar i den här frisyren, Hugo?" "Ja, du är jättesnygg!!!" Jag kan andas ut. Hemma åt alla av semlorna. Helge hade fått en banan men den kastade han på golvet när han såg att vi åt något annat. Bananen fick en andra chans när semlan var uppäten. Men kladdigt blev det, för nu ska han äta själv! Hektor ville se på film och kramas med sin lillebror. Men inte förrän Helge bytt tröja och tvättat av sig. Ordning och reda!

Mmmm, gott med semla och lite kladdigt.

Film (Toy Story såklart!) och mys med storebror.

Sådan far sådan dotter

2011-01-24T15:51:00.003+01:00

När jag var yngre brukade jag säga att min pappa var bra på en massa saker men inte riktigt bra på något. En riktig Mulle-Meck med silvertejpen i högsta hugg. Alltid redo att följa familjens olika önskemål, möjliga som omöjliga. Jag hade inte ett alltför stort rum men jag älskade att ändra om. Undrar var det kom från? Hur som helst så gick det ju inte att möblera om på så många olika sätt. Vi ett tillfälle kom jag på att jag ville ha sängen under fönstret. Nu var det bara så att sängen var för lång... Omöjligt med andra ord. Men vad gjorde min pappa då? Jo, han sågade bort de felande centimeterna och skruvade ihop sängen. Kanske inte det snyggaste jobbet men det fungerade. Och jag var nöjd, frid och fröjd. Tills det var dags för nästa ommöblering, tapetsering eller vad det nu var frågan om. Nu är det faktiskt så att min pappa har stora talanger, han lyckas alltid få till det med fantasifulla lösningar kanske inte de mest estitiska lösningarna men han har blivit en hejjare på att tapetsera . Själv märker jag att jag går mer i min fars fotspår. Fixar och trixar. Går hårt ut, noga som få för att sedan höfta till det. Nu senast var det Helges spis som fick en liten Mulle-Meck omgång. Luckan hade ramlat av och den sattes fast med, ja just det universalhjälpmedlet - silvertejp. Inte snyggt alls men det fungerade. Nu har ju jag suktat efter en svart spis, jag, inte Helge ;) Det skulle bli så fint i hans kommande rum och det skulle passa perfekt i hallen där spisen står nu. Min vän Eva fällde den avgörande kommentaren när jag beklagade mig över spisen (världsliga problem) "Jag förstår att det inte är så roligt med silvertejpen." Näpp, det är det inte. Jag klickade hem en ny fin Briospis i klassisk svart. Och Helge är så nöjd, för luckan har en liten plastbit som är spännande att titta in genom. Vad han tycker om färgen eller den obefintliga silvertejpen framgår inte.

Kalas # 3

2011-01-23T21:19:00.010+01:00

Fyra kladdkakor, en dubbelsats kanelbullar, ett lass med glass, maränger, strössel, chokladbollar, ballerinakex, pizza, chips och popcorn senare är nu alla kalas avklarade. Det har varit familjefirande, gemensamt firande för alla tre grabbarna (fast det stod mommo och moffa för) och var sitt kompiskalas/disco. Hektor hade sina kompisar här på kalas idag. Han har varit med och bakat både chokladbollar och kladdkaka, dukat bordet och gjort små namnskyltar till var och en. När allt var klart, vid halv 11-tiden tyckte han att alla kunde komma. För det är väl bättre att skriva i inbjudan att de ska komma när det är klart än att skriva typ klockan två!!? Hur kompisarna skulle veta exakt när vi var färdiga hade han inget bra svar på. Så det blev till att vänta. Efter att ha lekt, fikat och haft skattjakt var Hektor helt slut. Han hamnade i ett stim och bara pratade och pratade. Mest handlade det om den radiostyrda helikoptern och hur man skulle styra den på bästa sätt. Men trots att han var så trött så skulle han absolut bygga det fina pusslet han fått av Lucas innan han gick och lade sig. Stolt visade han upp det färdiga pusslet för Hugo. Samtidigt som storebror beundrade pusslet vände han upp-och-ner på det och frågade om de skulle lägga det en gång till. Nu var det inget pussel som skulle läggas utan två killar. Hektor blev såklart ledsen men inte hysterisk. Han gick till och med upp och lade sig direkt utan att propsa på att lägga om det. Det ska vi göra imorgon. Och så ska vi spela de nya legospelen.

Hektor sätter näsan på Mr. Potato Head. Vår variant på sätt knorren på grisen..

Kitch alibi

2011-01-21T21:02:00.002+01:00

Min smak vad gäller inredning har ändrats en aning sedan jag inredde min första lägenhet. Utan att gå in på alltför många detaljer så var det mycket rosa, blommigt och volanger. Inte på ett shabby chic vis utan mer a´la Ellos... Men trots att jag med fasa minns överkastet, gardinerna och handdukarna så kommer jag ibland hem med små fynd som definitivt kvalar in i samma genre. Mina alibin är Hugo och Hektor. Jag får syn på något som jag bara vet att de kommer att älska! Mitt senaste fynd är en otroligt söt(!) glasskopa. Den ska vi servera glasstårtan med på Hektors kalas. Hektor blev, precis som jag förutspått, överlycklig över skopan när han såg den i morse, han hade gärna ätit yoghurten med den vilket jag hann avstyra. Men glasskopan kom till användning redan ikväll när Hektor skulle bjuda på sin "Specialare" efter middagen. Med stort hemlighetsmakeri och lite assistans av mig skapade han en riktigt god dessert med krossade maränger, färska jordgubbar, vaniljglass, grädde och lite Toblerone.

Helge kan också

2011-01-17T15:35:00.004+01:00

Då har vi kommit in i "kolla-i-tvättmaskinen-innan-du-sätter-på-en tvätt" fasen. Helge älskar att hjälpa till. Han plockar gärna ur alla saker ur kökslådorna, en i taget och ger den snällt till oss i handen följt av "ta,ta". Så fort vi öppnar kylskåpet är det likadant, soyaflaskan, chilisåsen, tomater, allt som är i nivå med den unge mannens armar plockas ner och sedan samma procedur som innan, vi får tillbaka dem och Helge säger "ta,ta". Jättegullig är han men ibland klarar man sig utan hans hjälp. Då får man parera kökslådorna från att öppnas med benet och snabbt som attan öppna kylskåpet, slita ut det man behöver och stänga utan att klämma sin egna arm i farten. Detta för att efter två sekunder göra en likadan manöver bara för att man glömde hälften. Och Helge, han blir arg som ett bi. Det fromma "ta, ta" byts ut mot ett argt "dä, dä, dä!!!". Tvättmaskinen då, där är det ganska lugnt att få hjälp. Helge stoppar glatt in smutstvätten. Lite åker ut men det plockas in igen. Till saken hör bara att Helge gärna stoppar in saker i tvättmaskinen även när vi inte sorterar smutstvätt. I dag hittade jag Hektors försvunna Eccosko i tvättmaskinen. Den skulle inte tvättas. Tack, tack...

Hektor 5 år!

2011-01-15T11:02:00.016+01:00

Klockan 10.20 den 15 januari 2006 föddes vår andre son. En liten krabat med ett stort hydrocele, en ganska tuff start blev det med dräneringar på A.L och så småningom en operation vid 8 månaders ålder. Alltid lika tapper, alltid lika glad. En riktig liten krigare som alltid kämpat, väl värd sitt namn - Hektor. Med hjärtat på rätta stället och humor som få. Omtänksam. Lite blyg inför nya människor, i nya miljöer eller i nya situationer. Kreativ, påhittig och bollsäker. Finaste Hektor, grattis på 5 årsdagen!

I maj 2006 åkte vi till Rhodos. Där provade Hektor barnmat för första gången.

I juni 2006 döptes Karl Hektor i Löderups Kyrka.

Gungar i stugan i Haparanda.

Första Halloweenfesten...

Första sommaren i huset. Sommaren 2007. Hektor älskade att åka runt, runt på altanen med sin Bobby Car. Hektor stod i keps och blöja vid altandörren tidigt varje morgon, redo att gå ut!

Ny stad, nya traditioner. Midsommarfirandet i Lottenlund är en av dem. Här är Hektor redo med krans på huvudet.

Djur har Hektor alltid gillat men gärna på avstånd. Lite rädd för hundar har han alltid varit.

Syskonbus

På Teneriffa höstlovet 2008.

I Palma sommaren 2009.

2010 kom lillebror Helge. Det var kärlek från första stund!

Trött 5 åring.

Trött

2011-01-14T22:52:00.003+01:00

Är så trött att ögonen nästan går i kors. I kväll firade Hugo sin födelsedag tillsammans med sina klasskompisar. Vi hyrde en lokal för ändamålet - ett disco. Det har dansats, både discodans och tryckare. De har kört dansstopp och limbo. Lite jagalekar som tjuv-och-polis blev det också, det kändes som att Hektor drog i gång just den leken... Och det har ätits en hel massa chips, popcorn och pizza. Hektor och Helge somnade i bilen och ligger och sover i sina skjortor. Hugo höll sig vaken och hjälpte till att bära upp alla fina och roliga presenter han fått. I morgon fyller Hektor år. Vi firar honom med familjekalas imorgon och nästa helg blir det kompiskalas. Sedan blir det lugnt på kalasfronten för en tid.

Kalas # 2

2011-01-10T13:59:00.007+01:00

Halv åtta väckte vi Hugo. De andra grabbarna är betydligt mer morgonpigga än sin storebror och behövde därför inte väckas. Själv minns jag hur svårt det var att ligga kvar i sängen på morgonen och försöka låtsassova tills man blev väckt. Det problemet lider inte Hugo av... Men upp kom han utan problem, fyller man år så gör man. Vi är inte någon Frukost-på-sängen familj. Firandet sker alltid vi frukostbordet där vi gör det lite extra mysigt för den som fyller år. Hugo lyssnade på vår skönsång, blåste ljusen och tog för sig av kladdkakan (som och han och jag bakade igår). När yoghurten var uppäten var det dags för presentöppning. En nöjd och glad kille försvann sedan upp på sitt rum med de nya kläderna på sig och två böcker under armen. Till våren blir det även en ny cykel. Vi hade gjort ett collage med bild och text där det framgick. Den ska tydligen ramas in :) Resten av dagen har vi bara varit inne. Hugo och Hektor har spelat vid datorn, lekt och busat. Jag har inte ens försökt tvinga ut dem. De tycker allra mest om att pyssla, rita, spela och leka inne. Jag kanske gör dem en björntjänst men just idag, på Hugos födelsedag och den sista dagen på jullovet, då låter jag det bara vara. De har varit ute under lovet, de har åkt skidor och skridskor, lekt i snön och åkt snowracer. Jag tror inte att det står och faller på om de går ut idag eller inte. I morgon är det som vanligt igen, tillbaka in i vardagen med skola och förskola. Det har varit jätteskönt att vara lediga tillsammans men det ska bli skönt att komma in i de gamla vanliga rutinerna igen. Skönt för killarna att träffa sina kompisar. Och skönt för mig att hinna med promenader med vagnen och träffa mina och Helges kompisar på dagarna. Omväxling förnöjer...

Hugo 8 år!

2011-01-09T22:30:00.017+01:00

Vad hände egentligen? Vart tog den lille Hugo vägen? 8 år imorgon.... Åtta år sedan han kom in i vårt liv och tog oss med storm. Tänk att man kan älska någon så mycket! En kille med stark personlighet (du har alltid vetat vad du vill!), integritet, humor, musikalitet, kreativitet, vetgirighet och framförallt - vår älskade son! Grattis på åtta årsdagen vår fina stora kille!

Mammamys i Mamaia.

I klätterställning i Marmaris.

Bilar och andra fordon var länge ditt största intresse. Du kände igen alla bilmärken och lärde dig till och med alfabetet med hjälp av en egenhändigt påhittad abc-sång. "A som i Alfa Romeo, B som i BMW, C som i Citroën...osv. Bilden är från Spårvägsmuseet, där hängde vi ofta.

2006 föddes Hektor, fem dagar efter du fyllt tre år.

Den första cykeln fick du vid 3 1/2 års ålder.

I mommo och moffas stuga har du alltid tyckt om att vara...

...och även utomlands. 14 resor har du upplevt hittills.

2010 kom din andra lillebror - Helge.

Och musiken blev ditt största intresse. Vid sidan av teckning, läsning och karate.

Mycket firande...

2011-01-06T21:33:00.005+01:00

...blir det när alla tre killarna fyller i januari. Mommo och moffa, som åker hem imorgon och inte hinner fira storkillarna på deras födelsedagar, bestämde (redan förra året) sig för att fira dem alla tre gemensamt. På dagens schema stod det att åka till Grafikens Hus och trycka potatistryck och sedan äta lunch. Sedan skulle vi åka hem till mommo och moffas lägenhet och fika och öppna presenter och sist men inte minst - soppmiddag. Nu var det bara så att potatistrycket började först klockan 13.00 så vi fick ändra på planerna och börja hos mommo och moffa istället. Assietterna byttes ut mot soppskålar och soppan sattes på spisen. Medan maten blev varm blev det paketöppning. Efter mat och fika åkte vi tillbaka till Grafikens Hus där vi hade hela ateljén för oss själva och gjorde tryck. Både med tryckbokstäver och egna skapelser utskurna i både potatis och morot.Tack finaste mommo och moffa för en fantastisk dag! Bättre kunde den inte ha blivit.

Först måste man läsa på korten...

... sedan öppna paketen.

Passande present till en kille som gillar både Toy Story och att rita!

Hugo fick ett pingisspel. En otippad present som blev otroligt uppskattad.

Helge fick sin fina Sia kids pall. Här sitter han dock i sin "Stol-på-bord"-stol.

'
Helge och mommo busar.

Hugo och Hektor lyssnar på hur tryckningen ska gå till.

Hugo väljer bokstäver.

Hektor hämtar färg.

Kalas

2011-01-03T19:25:00.007+01:00

Det var inte som det brukar vara på morgonen. Ballonger på golvet och hängande i lampan över bordet.

En pulka med presentsnöre hittade Helge vid sin plats.

"Ja må han leva" sjöng bröderna och Helge tittade förundrad på dem.

Ett ettfaldigt leve, han leve hip, hipp, HURRA!!!

Storebröderna hjälpte till med paketöppningen. Och i paketet var det....

...en bil!

Sedan firades det med kompisarna och mommo och moffa på eftermiddagen. Helge bjöd på glass, minibullar och kex. Han var nog den som mumsade i sig mest godsaker... Sedan var det lite spontanlek innan fiskedammen som storebröderna ordnade. Lite bus blev det, ett par kalsonger och en strumpa hamnade på kroken. Men till slut fick alla kalasgäster varsin liten Muminbok. En trevlig eftermiddag med fina vänner. Tack för att ni kom och firade Helge!

Förberedelser...

2011-01-02T23:34:00.004+01:00

...inför dagen D.

Ballongerna är på plats, födelsedagståget, tårtljuset och paketen... Nu kan vi gå och lägga oss. I morgon har vi en ettåring i huset!

Helge 1 År

2011-01-02T22:26:00.004+01:00

I morgon fyller vår lille prins 1 år. Det är helt otroligt vad fort tiden gått. Samtidigt som det känns så avlägset och länge sedan vi kom hem en kall januaridag med en liten röd bebis. En bebis som blev så älskad från första stund av sina bröder . Som utvecklats och gjort framsteg och blivit en alldeles egen liten person. En kille med stark vilja och röst. Med ett gott hjärta och mycket humor. Grattis älskade Helge, vår lilla solstråle!

Jag är en glad kille och har alltid nära till skratt!

men ibland...

.
...är jag en liten tänkare :)

Helge 12 månader

Förstår att han kan få andra att skratta genom sina tilltag, ofta räcker det med ögonkontakt och Helges specialskratt - skrattinandningen.
"Sjunger " Blinka lilla... och Lilla snigel... med rörelser och med betoning på t ex. där och är.
Säger "aj, aj" och pekar förebrående med pekfingret.
Tycker om att pussas, nu får alla pussar - rättvist ska det vara.
Tycker om djur. Grisen i årets julkalender på TV var populär!
Har tagit två (!) små steg på egen hand.
Leker gärna med bilar och små gubbar.
Kan blåsa, blåser med den lilla munnen så fort vi tänder ljus.

Disney on ice

2011-01-02T22:17:00.002+01:00

I dag fick Hugo och Hektor äntligen se och uppleva sin julklapp. Disney on ice i Globen och efteråt lunch, shopping och fika. En riktig heldag som uppskattades av alla! Helge fick stanna hemma med mommo och moffa, det var också uppskattat!

2011

2011-01-01T20:47:00.010+01:00

2011...

Vad hände med mina tankar kring 2010? Hur blev det med egentiden, städningen och familjelivet?

Jag gick in i 2010 som nybliven trebarnsmamma. Min ambition var att alla skulle få sitt, både stora och små. Vuxna och barn. Bebisen, Hugo, Hektor, Patrik, jag och familjen. Vi som alltid försökt att göra saker tillsammans, hela familjen, behövde tänka om lite. Måste alla verkligen följa med och fiska när det bara är två som är uthålliga nog och har behållning av själva grejen? Skogspromenaden eller cykelturen behöver inte innefatta två barn på cykel och ett i vagnen. Med ett barn i taget kan man verkligen lyssna helhjärtat på det som sägs utan att behöva sila och sålla bland två barnröster som försöker överrösta varandra. Det har vi gjort, samtidigt som vi gjort saker tillsammans allihopa. Det jag är sämre på är att prioritera mig och min tid. Mycket tid har gått åt till logistik inom familjen, att lämna och hämta på förskola och skola. Hinna med läxläsning, karateträningar, matlagning och lek. Att som sagt låta varje barn få sin egentid med en förälder i taget och att göra saker tillsammans allihopa.

I år ska jag försöka. Nej,i år ska jag prioritera min tid. Ett år har gått, alla mina gravidkilon är borta. Men jag behöver träna för att komma i form, strama till och stärka upp kroppen. Det ska jag satsa på i år.

Pedantisk eller inte? Jag jobbar fortfarande på det. Och det går bättre och bättre. Jag kan leva i lite kaos bara jag får städa riktigt ordentligt sedan.

Tiden här hemma går också mot sitt slut. Till hösten ska jag börja jobba och Helge ska börja på förskolan. Det är med dubbla känslor jag tänker på hösten. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba igen. Jag trivs med mina kollegor och tycker att det ska bli roligt och spännande att komma tillbaka till nya lokaler och en ny klass! Men min lille kille ska börja på förskolan och jag måste vara ifrån honom och Hugo och Hektor större delen av dagen... Vi får se hur vi lägger upp våra tider här framöver. Jag är i alla fall glad över att jag har en förstående chef som redan i nuläget satt upp mig på 75%.

Jag hoppas att vi får ett härligt år framför oss!

Nyårsafton

2011-01-01T11:02:00.008+01:00

Nyårsaftonen inleddes med att åka längdskidor. Först ut var jag och Hugo, vi åkte på golfbanan. Sedan tog jag med Hektor på en tur här hemma.

Vi plundrade granen. Då granen fått en hörnplats i år (på grund av Helge) hoppade vi över dansandet och gick direkt på de viktiga grejerna...de ätbara sakerna.

Nyårsmiddagens paradförrätt: gratinerad hummer med löjrom. Killarna fick små snittar.

Att blåsa i flärparna i en minut i taget var ett uppskattat inslag under middagen. Av både stora och små :)

Sedan rockades det. Hugo försökte lära moffa att spela "White wedding".

Helge rockade tillsammans med mommo.

Och alla (förutom Helge) höll sig vakna till tolvslaget. Även då det var kritiskt för somliga att hålla sig vakna. Jag hade gärna somnat klockan nio med Helge :)

F-I-...

2010-12-31T09:56:00.004+01:00

Hektor intresserar sig mer och mer för bokstäver. Han skriver alla familjemedlemmars namn, följer med i texten när vi läser och vill gärna hjälpa till att skriva inköpslistor. Senast när det begav sig skulle han skriva "filmjölk". F-I-L gick jättebra att ljuda ihop. Men vad kommer sen? Ja, vad kommer efter fil, frågade jag då. -Mjölk! blev svaret. Självklart! :) Sedan visade storebror att man lätt kunde ändra fil till ett mer tabubelagt och skrattframkallande ord...fis. Och plötsligt står det "fis" att läsa lite varstans här hemma.

Happy shopping

2010-12-30T21:26:00.003+01:00

I dag blev det en spontan shoppingtur i Stockholm. Dagarna har rullat på och snart är det Helges födelsedag. Jag och mamma har pratat om att ta en tur in till stan för att köpa en pall från Sia kids kollektionen till honom. Med tanke på de kommande röda dagarna och andra inplanerade aktiviteter var det bara en dag som passade att åka iväg på - i dag! Innan shoppingturen skulle vi hinna både fiska på isen och åka längdskidor, de var nämligen de ursprungliga planerna. Patrik tog med sig Hektor på isen och jag, Helge och Hugo tog en skidtur/promenad. Sedan bar det av in till storstan. Det är en märklig känsla, å ena sidan känns allt som "mammas gata" å andra sidan är det så främmande. Jag hittar bra, det fick jag lära mig när jag flyttade till stan som 19-åring. Jag som knappt visste vad en gata hette i Umeå kryssade fram gata upp och gata ner. Lärde mig gatnamn, stadsdelar och förorter både till fots och genom lokaltrafiken. Men även då jag fortfarande hittar så känns allt så främmande. Butiker har försvunnit, nya har tillkommit, samma sak med fik och restauranger. Och utbudet är stort. Jag blir nästan lite stressad och får beslutsångest. Men trots det hittade jag några riktiga fynd. Och vi hittade pallen! Och allt detta mellan Klarabergsgatan, Hamngatan och Sergelstorg. Sen åkte vi hem igen, till Odlingsvägen.

Love at first sight, en underbar klänning från Twist & Tango.

Skjortan från Frk som jag inte kunde släppa tanken på sedan den senaste shoppingturen fanns kvar, dock i en beige botten. Lika fin nu till jeans som till shortsen i sommar...

Pallen med stort P, ur Sia Kids Molly kollektion. Längtar efter att få göra iordning Helge Prinsens rum.

Helge fick de här supersöta stövlarna och en matchande regnjacka av mommo. Han är mammas kille, tycker om att få kläder. Klär villigt på sig regnjackan och hämtar stövlarna och vill prova dem om och om igen.

Skridskoåkning

2010-12-25T20:28:00.002+01:00

Då och då surfar vi in på Hemnet. Även då vi bestämt att vi ska bo kvar så lockar tanken på ett större hus. Men hur ska vi kunna toppa läget? 300 meter ner till sjön med uppskottad skridskobana med belysning om vintern. Och på sommaren är det en liten sandstrand med båtplats intill. Vi bor nog kvar ett tag till. Åtminstone till dess att Hektor åker skridskor felfritt. Han gjorde stora framsteg på isen idag. En riktig kämpe!

Hugo vilar.

Hektor har inte åkt så mycket skridskor. Men som vanligt så kämpar han på när han väl bestämt sig för något.

Hugo sköt målskott på Patrik.

Julklappskul

2010-12-25T20:12:00.004+01:00

Storkillarna fick en gemensam julklapp av kusinerna i Tyskland. Teatersmink med svampar, penslar och en tjock bok med massor av inspiration. Killarna blev jätteglada och de ville sätta igång och måla, frågan var bara vem... Hektor ville inte bli målad och inte heller Hugo. Patrik var inte heller så sugen och Helge för liten. Kvar var... ja just det, jag! Och som den snälla mamma jag är ställde jag upp som modell, två gånger om dessutom :) Hugo ändrade sig och jag fick måla honom också. Resultatet syns nedan.

Hugo ville bli läskigt sminkad...

...och jag blev en Halloweenclown. Hugo har fått tröjan på bilden av sin store idol Walter Kurtsson, den är lite stor men han älskar den!

Hektor hittade på sin sminkning helt själv.

Julklappar

2010-12-25T10:56:00.005+01:00

Det är tomt under granen, alla julklappar är öppnade, allt julpapper är bortplockat. Barnen uppskattade varenda julklapp de fick! Allt ifrån nya pysselböcker till cd-spelare, skidor, radiostyrd helikopter, kläder och böcker. Det är så roligt att höra deras kommentarer även om sånt som kanske inte är tippat att barn blir glada över. När Hektor fick öppna sitt stooora, mjuka paket som han länge funderat över innehållet i utbrast han: "ett duntäcke! Ååå, vad mjukt och skönt. Och Hugo som trodde att det var kläder!" Paketet han fick öppna därefter var Toy Story sängkläder, gissa vem som ville upp och bädda om i sängen :) Den bästa julklappen var dock den radiostyrda helikoptern han fick av mormor och morfar. Och Hugos var trumpallen även den från mormor och morfar. Helge lekte med sin talande hund med skräckblandad förtjusning, men snören och papper var också roligt att leka med ;) Jag och Patrik blev inte heller utan paket. Vi går fortfarande omkring i våra nya pyjamaskläder och myser. Men vår bästa julklapp var Nespressobryggaren. Nä, nu dags för en latte...

Redo att sova med nytt duntäcke, nya sängkläder, ny bok och ny pyjamas. Samma fina kille :)

En ny teservis i plåt fick Helge av mommo och moffa. Inget kras!

Helges fina Trojanska häst hade killarna roligt med!

GOD JUL!

2010-12-24T14:51:00.005+01:00

Morgonen började bra, lugnt och skönt- gott om tid. Grötfrukost, paketöppning och lite pyssel. Sedan hände något, plötsligt var det bara 20 minuter kvar till "Samling vid krubban i Mariefreds kyrka. Kläder skulle strykas och tas på. Hektor skulle gå på toaletten. Och är det inte alltid så, att när det är som mest bråttom det uppstår oväntade situationer. Ett får ligger och guppar i toalettstolen när Hektor ska kissa, Hektors raggsockor är spårlöst försvunna, Hugo ville inte ha överdragsbyxor. Men vi kom iväg, bara fem minuter sena in i kyrkan... Och Helge sov sig igenom hela gudstjänsten. Vår fina präst Ellinor lyckas alltid fånga barnen och läsa Evangeliet på ett fängslande sätt. En supermysig jultradition. Väl hemma igen åt vi sillunch och sedan blev det paketöppning. Lite i taget så att alla klappar blir ordentligt uppmärksammade, ingenting läggs på hög. Barnen har pysslat i sina nya pysselböcker, läst, spelat spel och lekt med Hektors Toy Story figurer. Tomten har också varit förbi och tackat för gröten han fick igår. Nu sitter vi likt många andra och tittar på Kalle Ankas Jul. God jul på er allihopa!

Sillunch

Så här gott tyckte Helge att det var med (skalad) prinskorv!

Hugo väntar på att få öppna ett paket.

Behövs någon kommentar??? Ögonen och leendet talar sitt tydliga språk - en lyckad julklapp!

Tomtekram!

Tomtegröt

2010-12-23T21:23:00.003+01:00

Hugo ville vara på den säkra sidan... Så han ställde i ordning en skål med gröt och mjölk i en kopp till Tomten. Det gäller att hålla sig väl med Tomten så att han inte blir sur och tvär och hämtar tillbaka julklapparna.

Presenter och hjärtan

2010-12-17T22:49:00.006+01:00

Nu är mommo och moffa här! Glada tillrop, jackor och skor på. Hugo och Hektor rusar ut för att möta de efterlängtade gästerna. Helge sitter lugnt kvar i sin stol, för handen till örat, lägger huvudet på sned och säger "hej-hej" i sin låtsastelefon. För det är så han kopplar ihop det. Mommo och moffa , dem pratar han i telefonen med. Nu ska de vara hos oss ett tag så Helges världsbild kommer att ändras, åtminstone för en tid.

Efterlängtade gäster får fina presenter. Hektor har varit väldigt produktiv den senaste tiden och ingenting ska öppnas på julafton. Vi har fått fina barbafigurer fint ihoptråcklade i filttyg, pärlplattor och teckningar. Moffa och mommo fick en gemensam pärlplatta med moffas gitarr på. Han är så omtänksam och tänker på allt och alla! Och eftersom det blev spontan presentutdelning ville Hugo också ge sin julklapp till mommo. En julklapp med så mycket kärlek i att jag fick tårar i ögonen när han tillverkade den. Ett hjärta i röd cernitlera med tillhörande örhängen.

Hugo hjälper till att öppna paketet.

Diamantörhängena åkte av och Hugos hjärtörhängen åkte på.

Presenterna gick i hjärtats tecken.

Lucia * 4

2010-12-16T21:54:00.004+01:00

Det är december, tiden rinner iväg. Att vi firat lucia fyra gånger i år säger väl allt. Det blir inte mycket tid över att sitta och blogga. Hugo som inte var med på Helges lucia i Munkhagskyrkan tittade på bilderna därifrån i kväll. Han är väldigt nyfiken på Helges babysång och på Dagmar som leder sången. Vi letade efter henne på bilderna men Patrik hade inte lyckats fånga henne på bild. Då föreslog Hugo att vi skulle "googla" Dagmar. Rent instinktivt ville jag svara nej, inte kan vi väl googla henne. Men, egentligen, varför inte? Sagt och gjort vi googlade och hittade. Artiklar, bilder, om läraren som slutat jobba för att ägna sin tid åt människor och bön. Jag visste lite men fick veta desto mer. Jag är verkligen glad och tacksam över att Dagmar valde en annan väg för då fick vi chansen att lära känna henne och möta hennes värme och engagemang varje tisdag. Vi ser fram emot nästa termin!

Gourmet eller gourmand?

2010-12-06T20:27:00.008+01:00

På lunchen användes mest händerna...

...vid middagen skedde det växelvis, gaffel - hand- gaffel...

Öppnar köksskåpet, jag vet redan innan vad som väntar. Burkmaten är slut. Kollar i skötväskan för säkerhets skull, kanske det finns en glömd burk där? Nej, inte det. Jag har verkligen ingen lust att dra ut Helge i onödan idag. Ögoninflammationen ser inget vidare ut, ögat är rött och svullet och det rinner både tårar och var.

Då bestämmer jag mig för att det är dags att börja äta "vanlig" mat. Det är dessutom verkligen på tiden. Och ska det göras så ska det göras ordentligt. Därför dukas det med Labanskålen (den som har en sugkopp under sig och inte välter så lätt) och en egen gaffel på Helges plats. Korvstroganoff (kokt korv i grädde med en gnutta tomatpuré) med makaroner blev en succé! Att få till det där med gaffeln var inte det lättaste men vad han kämpade. Jag fick spetsa korv och makaroner på gaffeln som Helge sedan förde till munnen.

Eftersom att det gick så bra vid lunchen bestämde jag mig för att middagen bestående av torsk, äggsås och potatis också kunde passa Helge. Hans mat fick koka i en egen kastrull och toppades med lite ärtor. Svårt bara att veta hur mycket man ska servera när det inte finns någon enhet att gå på, typ en åttamånadersburk och lite frukpuré. Han bara åt och åt och ville aldrig sluta. När det var slut på tallriken hittade han mer mat i haklappen. Nu återstår bara frågan, har vi en liten gourmet i huset eller är det möjligtvis en gourmand?

Lördagsgodis

2010-12-04T21:49:00.003+01:00

Nöjd kille!

Vi har fredagsglass och lördagsgodis här hemma. Samma sak varje helg. Det är något Helge blivit medveten om. Fredagsglassen tigger han till sig genom att sitta bredvid mig eller Patrik. Han nöjer sig med pyttelite glass på skeden men blir otroligt frustrerad när det är slut... I kväll när Hugo och Hektor satt med sina godisskålar i soffan ville han också ha. Storebröderna fick hålla hårt i sina skålar till dess att Helge fick en egen skål - med russin i.

Slut!

Hurtbulle...

2010-12-04T17:03:00.003+01:00

...eller kanske inte. Min träning måste vara lustfylld. Den måste tillföra något mer än "bara" en adrenalinkick, svett och smärta. Jag vill ha sinnesro, lugn ett balsam för själen. Vad passar väl bättre då än att åka längdskidor i vackert väder och i vackra omgivningar. Solen som skiner, snön som gnistrar på mark och träd och allt är tyst och stilla. Vilken energiboost!

Hugo och Hektor blev inspirerade och ville åka längdskidor de med. Det blev ett varv runt kvarteret och många utförsåk i Ekbacken. När det var dags att gå hemåt hade Hektor fortfarande inte klarat backen utan att ramla. Det målet hade jag missat. Och allt blev fel, vägen hem kändes oändligt lång. Allt var fel, allt. Sättet jag lyfte upp honom på då han ramlat (för han kunde plötsligt inte komma upp själv) hur jag satte på handskarna, hur jag gick... Som tur var lämnade han frustrationen bakom sig och eftermiddagen kunde ägnas åt legobygge och lite pyssel. En skön lördag!

Helge 11 månader

2010-12-03T08:23:00.007+01:00

Nu börjar vår lilla kille bli stor. Den egna viljan syns mer och mer, Helge vet hur han ska göra för att göra sig hörd och få sin vilja igenom. Han pekar, "pratar" (pappa, böböbö, dä) ibland med ganska hög och bestämd röst. Även i leken kan han visa vad han vill. Han hämtar böcker han vill att vi ska läsa, gosedjur som symboliserar de sånger vi brukar sjunga, klossar eller instrument.

"Boo" är bok. Helge tycker om att lyssna på små korta berättelser. Molly Mus och Miffy är favoriterna. Ibland, när vi inte kan läsa för honom, kastar han boken i golvet. Respekt!
Älskar att mysa, kramar sina gosedjur om vi säger "aaaaa".
Pekar och pekar. Kan peka på alla familjemedlemmar och på lampan och tomten.
Kan blåsa.
Kan rörelserna till några sånger. Kommer med nyckelpigan och vill att vi ska sjunga "En nyckelpiga jag har på handen..." Skrattar när den landar på nosen :)
Är på allt (som han inte får) sladdar och kontakter är extra spännande. Är de inkopplade drar han ut dem. Är de utdragna ska han stoppa in dem i uttagen.
Vinkar och säger "hej då" till Hugo och Patrik varje morgon. Roligast är att titta ut genom det lilla fönstret i dörren.
Vänder handflatan uppåt för att visa när något är slut eller när han inte vill ha mer.
Ger riktiga kramar, alla i familjen får. Med pussarna är han mer restriktiv, mamma får flest :)
Vill göra som storebröderna. Idag hade de sugrör i sina glas, Helge pekade och ville också ha. Han fick ett eget sugrör, slurp sa det och vattnet var slut :)
Äter fortfarande barnmat men har börjat smaka "vanlig" mat.
Har slutat snutta helt och hållet.

Snögubben

2010-12-01T20:40:00.008+01:00

Lika säkert som att den första december inträffar varje år. Lika säkert är det att vår snögubbe hänger på plats vid samma tidpunkt. Presentkalendern vi började med när Hugo var i samma ålder som Helge är i nu. Den är magisk. Snögubben blir levande på natten och hämtar paket till kalendern som barnen får öppna på morgonen. Den har dock utvecklats lite genom åren.
Från att ha varit en renodlad presentkalender med små (och stora) paket till att snögubben har kommit med andra färdiga presentkalendrar. Lego´s adventskalendrar har vi haft två år i rad.

Oavsett vilken kalender man öppnar så har snögubben en given plats. Och man ifrågasätter inte hans äkthet... I år hade Hugo önskemål om att återgå till den gamla varianten då han inte är så intresserad av Lego eller Playmobil längre. Naturligtvis ville Hektor ha likadant som Hugo. Jag tycker att det blir svårare att hitta små, billiga presenter att fylla kalendern med ju äldre barnen blir. Vi bestämde därför att de skulle få varsin chokladkalender (Toy Story, vad annars?) som de får öppna varje dag. Och på helgerna får de varsitt paket, ett lite större, något de verkligen vill ha. Allt detta hade snögubben skrivit i ett personligt brev till killarna. "Mamma, snögubben och du har väldigt lik handstil, eller hur?" sa Hugo och ögonen glittrade. Men han sa inget, fast han vet....Barnatron som genomskådats men som han ändå inte vill släppa taget kring . Hektor tyckte synd om Helge som inte fick någon kalender. Som tröst fick han ytterligare ett gosedjur av Hektor. Därför finns det nu tre inslagna paket att lägga under snögubben. Ingen är glömd. Mission completed. God natt!

Alla goda ting är tre

2010-12-01T12:58:00.002+01:00

Hittade det här fina armbandet från Baglady på butik Äntligen i Mariefred. Jag älskar mixen av folklore och de lite naiva hjärtberlockerna. Direkt när jag såg armbandet kom jag att tänka på mina killar. Tre hjärtan, tre kärlekar - mina älskade barn!

Pepparkaksbak

2010-11-28T22:01:00.006+01:00

Dags för årets pepparkaksbak och killarna var laddade!

Dagens outfit: Kisströja från Lindex och förkläde från Ikea :)

Kristyren är nästan hela poängen med att baka pepparkakor.

Lite av dagens peppisar. Fast jag måste nog erkänna att det är roligare att baka än att äta dem. "Annas pepparkakor" är mycket godare....

Hektors tomtebricka med pepparkakshjärtan, ett till var och en i familjen att hänga i granen.

Killarnas burkar blev fyllda till bredden.